En februaridag så stod det bara där – ett två meter högt stängsel i galvaniserat stål. Stängslet löper drygt en kilometer längs med järnvägen som klyver Rävlanda i två. Det tidigare låga stängslet ersattes av Trafikverket. Myndigheten ansåg att det gamla inte längre uppfyllde säkerhetskraven.
– Jag får en känsla av högriskfängelse, man blir ju inte glad av det, säger Gudrun Zeijlon och kisar upp mot det höga stängslet.
Hon bor precis intill järnvägen och säger att hon inte störs av tågen men stängslet – det retar henne:
– Jag känner mig faktiskt bestraffad på något sätt.
Vad är det som gör att du känner så?
– Det är som en kompakt hög vägg som jag absolut inte kan klättra över – och det är ju tanken också. Men det kunde jag inte med det låga stängslet som var här innan heller, men nu behöver jag tydligen detta för att hålla mig i schack.
Gudrun Zeijlon är en av flera Rävlandabor som riktat kritik mot det nya stängslet och hur beslutsprocessen gått till när stängslet sattes upp. Varken Trafikverket eller Härryda kommun har inkluderat de boende i beslutsprocessen, det menar Katarina Nordling, vice ordförande för Rävlanda samhällsförening som samlat in kritiska röster från flera ortsbor gällande stängslet.
– Den här barriären är så hjärtskärande närvarande. Vi har länge sökt dialog med kommunen om ett mer trivsamt centrum, och då tycker vi det här kunde gjorts på ett annat sätt, säger Katarina Nordling som understryker att de vill ha dialog angående stängslet – inte konflikt.
Vill förhindra självmord och olyckor
Stängslingen i Rävlanda är en del av Trafikverkets arbete för att skapa säkrare järnvägar och förhindra att personer genar över spåren. Idag omkommer 90 personer årligen på järnvägen, enligt myndigheten. Av de olyckor som sker är den stora merparten självmord. En av de platser som är drabbade av spårspring är just Rävlanda. Men den främsta orsaken till att folk springer över spåren i Rävlanda, enligt ortsbon Mats Werner, är att det finns för få övergångar.
– Vi som gillar att promenera kan ju knappt ta oss över den här järnvägen. Största nyttan hade varit om vi hade fler övergångar och ett modernare signalsystem så det inte var så långa väntetider för att komma över, säger han.
På ena sidan om järnvägen ligger skola, vårdcentral och matbutik, på den andra bor merparten av Rävlandaborna. Delningen skapar ett flöde av fotgängare, cyklister och bilister som måste ta sig över järnvägen på de få övergångar som finns.
– Sedan vi flyttat hit har de tagit bort flera övergångar och ska man till fots ta sig över på ett legitimt sätt här så är det väldigt svårt, säger Mats Werner och hans fru Gudrun Zeijlon fortsätter:
– Om det är självmord man vill förhindra så kan ju den som vill bara gå runt stängslet, säger Gudrun Zeijlon och pekar på hur stängslet enkelt kan kringgås.
Samtidigt betonar Katarina Nordling från samhällsföreningen att det finns Rävlandabor som knappt märkt att ett nytt stängsel kommit upp och att många fortfarande tycker det är bra att spring ska förhindras.
”Det är ju ett fängelsegaller”
I många år har Rävlanda samhällsförening fört en dialog med Härryda kommun om hur centrum kan göras mer trivsamt, men utan att något egentligt skett. Katarina Nordling konstaterar att kliver man av tåget vid Rävlanda station är det första man ser det höga stängslet och sedan sopstationen. Mats Werner berättar:
– Här har vi kämpat i en herrans massa år med att få ett någorlunda trevligt centrum och så är detta svaret – det är ju ett fängelsegaller.
Gudrun Zeijlon tycker Trafikverket ”ska göra om och göra rätt”. Men Katarina Nordling som fört en dialog med Trafikverket tror utsikterna för att det görs om är små, hon har istället föreslagit en kompromiss:
– Man kanske kan göra det till en grön vägg och nyttja stängslet, eller nån sorts utsmyckning, så det blir en tillgång.
I Trafikverkets svar till Härryda-Posten skjuts förslagen på förbättring ned. I ett mejl skriver myndigheten att vid planeringen av stängsling tar Trafikverket endast kontakt med berörd kommun, som har möjlighet att lämna synpunkter på utformningen. Att sätta upp en utsmyckning eller klängväxter skulle förhindra underhåll av stängslet.
LÄS MER:Erik arbetade på Nytidas gruppbostad Hjorten – såg mobbning, hån och bortslängd medicin
