Javad Vahid Rezah var ännu inte ett år fyllda när familjen flydde från krigets Herat. Han minns inget själv. Men historien om resan från Afghanistan till Kiruna har han hört många gånger. En resa som tog ett år. En historia som hade kunnat sluta livlös i en smuggelbil.
– Det jag fått höra från föräldrarna är rätt sinnessjukt. Jag har sagt till dem att ta hjälp av en författare för att skriva en bok om det, säger han.
Han berättar om hur pappa blev tagen av talibanerna redan i Afghanistan. Om hur de gång på gång blev blåsta av smugglare. Om hur de smugglare som till slut dök upp lastade ett 50-tal personer liggande på varandra i små lastbilar. Om hur smugglarna sövde ner honom med en spruta för att han inte skulle börja gråta.
– När vi närmade oss en gräns gav smugglarna oss strikta varningar, att om de hör någon göra minsta lilla ljud, behöver de döda oss. För de ville inte bli tagna av polisen, säger han.
Vann sin proffsdebut i november
Han lyfter fötterna från golvet och sätter sig i skräddarställning. Soffan i den något udda färgkombinationen grå och orange tillhör foajén till Javad Vahid Rezahs andra hem – Fighter Centre i Göteborg.
Det är här han spenderar merparten av sina dagar. Förutom de 20–25 timmarna i veckan han tränar själv jobbar han som instruktör för klubbens medlemmar och som personlig tränare.
Javad Vahid Rezah är dubbel regerande svensk mästare i viktklassen -57 kilo i thaiboxning och har representerat Sverige vid VM och EM. Och i november vann han sin proffsdebut inför fullsmockade läktare på Kooperativet på Lindholmen.
Hans kroppsspråk, hans sätt att prata – hela hans person lyser av självförtroende. Idag är han en 24-årig kille med drömmar han inte ens vill uttrycka – ingen kommer ändå tro honom. Han låter hellre tiden ha sin gång.
Vägen hit har varit lång. Och långt ifrån självklar.
Från Kiruna till Mölnlycke
Efter ett år på flyende fot från Afghanistan som spädbarn kom han, hans fyra syskon och mamma till slut fram. Till Kiruna. Kontrasterna var hisnande.
– Jag tyckte det var paradiset. Jag fick ju se norrsken nästan varje kväll. Och Jukkasjärvi strax utanför, med ishotellet och allt, är nog det mest magiska stället jag någonsin varit på, säger han.
Men mamma som levt i Afghanistan i hela sitt liv frös något förskräckligt. Så efter fyra år i Kiruna sökte de sig söderut och hamnade i Mölnlycke.
Strax efter flytten säger han att det en dag dök upp en ”skum gubbe” som knackade på dörren.
– Det var någon från socialen som berättade att de trodde att de hittat vår pappa. Och nästa dag knackade det på dörren igen. Jag hade ju inget minne av pappa, så jag tänkte bara att det var en skum gubbe till. Men när mamma berättade att det var pappa vände sig hela min värld. Det var väldigt speciellt. Det tog två dagar. Sen var han pappa för mig, säger han.
Spelade datorspel 16 timmar per dag
Tre av hans syskon utbildade sig så småningom till läkare, och den fjärde till byggingenjör. Men i vilken riktning Javad skulle gå, den yngsta i syskonskaran, visste ingen. Inte minst visste han inte själv. Att han skolkade från skolan var mer regel än undantag.
Vid de tillfällen han ändå tog sig till skolan säger att han var väldigt stökig.
– Jag hade en aura av att jag inte var rädd för någon och var extremt kaxig. Men inombords var jag rädd och osäker. Jag hade en falsk fasad.
Han kunde spela datorspel i 16 timmar per dag under vardagarna och på helgerna festade han. Han säger att ett fönster krossades minst en gång i veckan och han berättar flera exempel på saker han gjort som han ångrar idag.
Livet vändes upp och ner
Att han så småningom trillade in i kampsportens värld tar sin början i en historia där hans kusin hade hamnat i ett bråk. Han säger att det vid det tillfället slog honom att ”han var helt värdelös” för att han inte var förmögen att skydda honom.
En vecka senare dök det upp reklam om provträning på Fighter Centre.
– Jag frågade min kusin och en annan kompis om de ville hänga med. De gick bara den dagen. Men jag har inte missat en träning sedan dess, säger han.
Från att röka ett paket cigaretter om dagen började han vakna klockan fyra på morgonen för att springa till gymmet. Efter träningen gick han direkt till skolan, och när han pluggat klart tränade han igen.
– Jag gick från att vara världens lataste människa till att bli som en robot, säger han.
Men när han fick frågan om han ville börja tävla fnös han bara. Det fanns inte en chans.
– Jag var ju en sån fegis. Det var det mest obehagliga jag kunde tänka mig. Men till slut testade jag och det var som att alla problem i mitt liv försvann. Jag kände att det är här jag ska vara i resten av mitt liv. Det var så extremt obekvämt men när matchen var slut... Det går inte att förklara, säger han.
Ska gå över till MMA
Nu, drygt fem år efter han gick på den där provträningen, börjar han känna sig färdig med thaiboxningen och planerar att ta steget över till Mixed martial arts, MMA. Framförallt eftersom han menar att hans sätt att fajtas är mer lämpat för MMA, men också för att det är där pengarna finns, och att han därmed skulle ha bättre chanser att kunna leva på sitt idrottande.
Det innebär också att han skulle behöva gå upp ett 15-tal kilo, eftersom det är i 70- och 75-kilosklasserna prestigen är som störst.
– Då måste jag väga 80 kilo eftersom man kapar upp mot tio kilo inför tävling.
Dags att börja käka nu då?
– På något sätt måste jag stoppa i mig mer grejer. Alltså jag äter redan så mycket. Bara min frukost innehåller 2500 kalorier. Men jag bränner ju så otroligt mycket så det är svårt för min kropp.
Äter du en kebabpizza till frukost?
– Nej. Bara min shake innehåller 1900 kalorier. Sen käkar jag något mer. Jag mår illa varje morgon, säger han.
Om viktuppgången, hans målmedvetenhet och det skimrande självförtroendet ska komma att leda till något stort återstår att se. Även om han inte uttrycker något rakt ut, tycks det finnas storslagna planer i Javad Vahid Rezahs bakhuvud. Eller hos ”Reborn”, som han kallar sig.
– Det var min farbror som bestämde det. Han sa: ”du har gått från den lataste, osäkraste och mest idiotiska personen jag vet till det här. Du förstår inte hur stolt jag över dig. Det är som att du är född på nytt”.
LÄS MER:Nya avtalet mellan Härryda och Attendo: Då blir det dyrare än tidigare
