Medan simhallsfrågan ligger och flyter lite under ytan i den lokalpolitiska diskussionen i Härryda, förbereder sig kommuner över hela landet att ersätta sina åldrande badhus från 1960- och 70-talet. Samtidigt står många kommuner inför ekonomiska stålbad under de kommande åren. Stora investeringar kommer krävas för att bygga nytt, samtidigt som hållbarhet är i centrum för byggnationerna.
I Almedalen diskuterades frågan om simhallar under tisdagen, där Nacka kommuns val att satsa på ett så kallat ekobad stod i fokus. Vid en paneldiskussion arrangerad av fastighetsbolaget Hemsö presenterades uppgifter om att 75 procent av Sveriges badhus är äldre än 40 år, medan det totala investeringsbehovet uppgår till mellan 40 till 60 miljarder kronor.
I Nacka har politiken fattat beslut om att etablera ett badhus som inte bara kommer byggas, ägas och drivas av en privat aktör – Myrsjöbadets konstruktion gör att det blir 30-40 procent lägre CO2-avtryck samtidigt som själva entreprenadkostnaden beräknas bli 20 procent billigare. Konceptet bygger på skalbarhet och att byta ut betongen mot trä samtidigt som energiförbrukning minskas för både bygg och drift.
– Vi bygger en hallbyggnad och bygger simhallen inne i hallbyggnaden som är en förhållandevis billig konstruktion. Det gör att vi får en väldigt flexibel anläggning, berättade fastighetsbolaget Hemtags ordförande Karl Lilja under paneldiskussionen. Hemtag är ett bolag som anlägger bad- och friskvårdsanläggningar, och är samägt av Hemsö och Tagebad.
– Man kan bygga ut en sån anläggning. Man kan börja lite mindre, och sedan bygga till utefter behov. Det krävdes innovation. Vanlig svensk ingenjörskonst, helt enkelt, fortsatte Lilja.
Så säger politikerna om Härrydas framtida simhall
I vintras var budskapet från Per Vorberg (M) att Härrydaborna inte ska hålla andan i väntan på den nya simhallen, även om den ligger i planeringshorisonten.
– Med vattenbrist, dyrare elpriser, inflation och de ekonomiska förutsättningarna så kommer det inte att bli de närmsta åren, sade han i oktober.
Vorberg menade också att den ekonomiska krisen skulle kunna skjuta på simhallsprojektet till 2030-talet. Oppositionsrådet Patrik Linde (S) var desto mer positiv:
– Även om vi inte har ett förslag på utformning av simhall att ta ställning till så bedömer jag att byggnationen kan komma igång, mellan tummen och pekfingret, om tre, fyra år. Vi har en solid ekonomi där vi i stort sett är fria från lån från kommunens sida. Vi har en möjlighet att ta lån för att finansiera en simhall, sade han då.
Skalbarhet gör att simhallar kan utvecklas
Karl Lilja är inte orolig för att Hemtag och andra företag som levererar lösningar för simhallar inte kommer kunna möta behovet när många svenska kommuner vill ersätta gamla eller bygga helt nya simhallar, men varnar för att kommuner som står vid startlinjen riskerar behöva vänta lite längre än vad de planerat.
– Jag tror att vi löser det, men att det kommer att bli lite köbildning. Den politiska processen är ganska lång. Det är ganska stökigt kring var simhallar ska byggas någonstans. Det brukar vara tre möjliga platser och en ganska stor debatt.
Finansieringsfrågan måste också lyftas till nationell nivå, menar Lilja.
– Staten behöver ha en anläggningsfond där kommuner ska uppmuntras att tänka nytt med innovativa lösningar. Vi vet att våra kommuner drar det stora lasset, och där skulle staten kunna bidrag, sade han under paneldiskussionen.
Lilja betonar att ju större samverkan det sker mellan beställare, utförare och de som ska använda simhallarna, desto bättre för projektet.
– Alla bryr sig om badhus. Därför är simhallar projekt som kräver samverkan. Kommuner har sina intressen som de måste ta hänsyn till politiskt, folkrörelser, idrottslivet, allmänheten och folkhälsan samt ekonomin.
Han förespråkar även samverkansentreprenad som en framkomlig väg.
– Man måste sätta dig ner med den som ska bygga det här tidigt, menar Karl Lilja.
Att simhallen byggs som en skalbar hallkonstruktion gör att det finns utvecklingsmöjligheter på längre sikt
– Betongkonstruktionerna är svårare att bygga ut. Man är lite låst. Men med en hallkonstruktion kan man låta ena halvan vara tomställd till det att man behöver bygga ut med verksamhet med en ny trälåda inuti.
Värt att betala mer för att låta någon annan ta ansvaret
I Nacka har man medvetet valt att samarbeta med en privat entreprenör som ska äga och driva simhallen. Entreprenadskostnaden visade sig bli billigare än planerat, tack vare skalbarheten och valet att delvis bygga i trä istället för betong. Anders Mebius, kultur- och fritidsdirektör i Nacka Kommun, betonar innovationsaspekten för Härryda-Posten.
– Det var ju en väldigt trevlig överraskning såklart. Men det visar ju också att om man släpper den här möjligheten fri på det här sättet som Nacka kommun har gjort, då öppnar det också för att innovationer utvecklas. För här har vi ju verkligen tunga aktörer som har gått samman och gjort ett bra koncept.
Däremot, betonar Mebius, blir kommunens kostnad sammantaget dyrare eftersom risken förskjuts.
– På det stora hela bygger konceptet på att vi betalar lite mer för att någon annan ska bära de här riskerna. Sedan har ägarna möjlighet att lägga på andra saker som inte kommunen betalat för. Kanske gym, café, restaurang eller spaanläggning eller vad de skulle vilja göra som vi inte behöver bekosta, men som blir ett mervärde för Nackaborna.
Anders Mebius säger att Nacka kommuns beslut att låta en privat aktör ta helhetsansvaret gör att framtida underhåll och renoveringar blir en fråga för ägaren, inte för uppdragsgivaren.
– Det är värt att man betalar någon annan för att ta den risken. Sen vet vi ju inte riktigt vad som kommer att hända. Det kan ju vara så att de måste göra ganska stora renoveringar och annat som blir väldigt kostsamma längre fram i tiden och då kan det ju visa sig att det var tvärtom.
Kan öka intäkterna genom annan verksamhet
Hemtag är inte oroliga för den påtagna risken under de 33 år som kontraktet är skrivet på, och ser möjligheter till att öka intäkterna.
– Det handlar om öka besökstalen för att få en ekonomi som gör att det är värt att göra det i privat regi utan att tumma på kvaliteten, säger Karl Lilja till Härryda-Posten.
En del i visionen är att ha olika samhällsfunktioner i direkt anslutning till simhallen.
– Vi tror jättemycket på det. Tänk bara på babysim: Tänk dig att gå på BVC och så har du access till badhuset när du går på besök. Eller äldrevårdscentraler så att man kan simma för att behandla sin artros med rehab, säger Karl Lilja.
LÄS MER:Delade meningar om framtida simhall i Härryda
