Under onsdagen fattar Sveriges riksdag beslut om förändringar i svensk spionerilagstiftning, som enligt kritiker har långtgående konsekvenser för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Syftet med lagändringen är att göra det straffbart att lämna uppgifter som kan påverka Sveriges relationer till övriga stationer eller organisationer på ett negativt vis.
Kritiken har varit skarp och omfattande. I praktiken alla intresseorganisationer som ägnar sig åt yttrandefrihet, journalistik och pressetiska frågor i Sverige samt flera tunga svenska medieorganisationer, varnade för grundlagsändringarna för ett par dagar sedan i en debattartikel i Dagens Nyheter.
”Om lagändringen nästa vecka röstas igenom en andra gång skulle det allvarligt begränsa yttrandefriheten. Då införs ett nytt yttrandefrihetsbrott inom ett område där insynen är som viktigast, vid internationella insatser av Sverige”, skrev bland andra Robert Aschberg vid Publicistklubben, Helle Klein vid Sveriges tidskrifter, SVT:s Hanna Stjerne och Sveriges Radios Cilla Benkö, för att nämna några.
Härryda-Posten frågar västsvenska riksdagsledamöter
Härryda-Posten har i en enkät ställt fem frågor till de tolv riksdagsledamöterna som ingår i valkretsen Västra Götaland västra och som är framröstade av Härrydaborna. Centerpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna har svarat. Övriga partier och ledamöter har inte återkommit: Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.
Frågorna som ställdes berörde hur ledamöterna avsåg att rösta, anledningen till att rösta ja eller nej, hur ledamoten bemöter kritiken som riktats mot grundlagsändringarna, om ledamoten ser några risker för det fria ordet och svensk tryckfrihet i händelse av att den röstat ja samt varför det har varit svårt för media att få svar från partierna om lagändringarna.
Vänsterpartiet: Vi delar kritiken från en enig mediebransch
Riksdagsledamoten Jessica Wetterling (V) har de senaste dagarna varit den skarpaste kritikern mot förslaget. Därmed är det ingen större överraskning att hon kommer att rösta nej under ondsagen.
– Det gjorde jag även i våras när förslaget behandlades första gången.
I sitt svar till Härryda-Posten menar hon att grundlagsförändringarna är ”allt för långtgående och dessutom omotiverade.”
– Vi är även oroade över vilka konsekvenserna kan bli med tanke på begränsningarna i bland annat meddelarfriheten, skriver vänsterpartisten i sitt enkätsvar.
Riksdagsledamoten skriver även att hon och hennes parti ”delar den kritiken och de farhågorna som en enig mediebransch gett uttryck för.”
– Detta kan leda till att visselblåsare inte kommer våga larma om missförhållanden men även att journalister och medier kan ha en osäkerhet kring om en publicering är kriminell eller ej. Detta kan i sig leda till självcensur och en återhållsamhet som skulle vara olycklig. För oss är fria, oberoende och granskande medier en självklarhet i vårt demokratiska samhälle och vi har därför landat i att detta förslaget är för dåligt och inskränkande för att kunna rösta för.
Socialdemokraterna: Bristen i lagstiftningen åtgärdas nu
Socialdemokraten Joakim Järrebring menar i sitt svar till Härryda-Posten att lagförändringen är nödvändig.
– En person som anskaffar uppgifter som är känsliga med hänsyn till rikets säkerhet, i syfte att vidarebefordra dessa till exempelvis en terroristorganisation med statsliknande kontroll över ett geografiskt område som Islamiska staten/Daesh, kan inte straffas med stöd av spioneribestämmelsen som den är utformad idag. Den bristen i lagstiftningen åtgärdar vi nu.
Järrebring menar att samarbeten inom olika freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten ”bygger på förtroende”.
Även socialdemokraten Kenneth G Forslund, vice talman, kommer att rösta för förlaget. Till Härryda-Posten säger riksdagsledamoten att han är medveten om oron och att han själv diskuterat frågan med företrädare för journalistorganisationer.
– Jag tar deras oro på allvar, samtidigt är det viktigt att grunden för vad som kommer att vara brottsligt är att det ska finnas ett uppsåt att ge informationen till exempelvis en terrororganisation. Det uppsåtet har inte vare sig visselblåsare eller granskande journalister. Jag ser inte hur de skulle kunna dömas utifrån den här lagstiftningen.
Forslund säger att han däremot ser andra mot det fria ordet och svensk tryckfrihet, ”hot som dessutom ökar just nu” utan att gå närmare in på vad de hoten består av.
Järrebring (S): En S-regering hade aldrig lagt fram förslagen om det hotade svensk journalistik
Joakim Järrebring säger att en socialdemokratisk regering aldrig hade lagt fram förslaget och S-ledamöter hade inte röstat för det om det riskerade svensk grävande journalistik. Det kommer inte bli straffbart att röja hemliga uppgifter säger Järrebring, med brasklappen ”om det är försvarligt med hänsyn till syfte och övriga omständigheter.”
– Bedömningen är att granskande journalistik tydligt faller utanför det som är straffbart. Men det kan också handla om opinionsbildning eller avslöjande av missförhållanden. Det ska helt enkelt göras en helhetsbedömning av syftet och omständigheter. Vidare har vi också den särskilda ordning som gäller för behandlingen av tryckfrihetsbrott och yttrandefrihetsbrott som i sig är utformad för att värna tryck- och yttrandefriheten.
Moderaterna: Problemen som uppmärksammats har lösts
De tre moderata riksdagsledamöterna i valkretsen väljer att gemensamt besvara Härryda-Postens enkät. Ellen Juntti, Johanna Rantsi, Jennie Wernäng (M) bekräftar att de kommer att rösta för grundlagsändringarna och menar att dagens straffrättsliga regler om spioneri har brister.
Vad gäller kritiken menar de tre moderaterna att merparten av de remissinstanser som yttrade sig över det ursprungliga förslaget såg ett behov av att förstärka den straffrättsliga lagstiftningen.
– Flera remissinstanser hade dock synpunkter på de lagtekniska lösningarna som det fanns anledning att fundera vidare på. I propositionen har vi försökt lösa de problem som uppmärksammats, och enligt det stora flertalet remissinstanser har vi lyckats med det, skriver Juntti, Rantsi och Wernäng.
Miljöpartiet: Frågan är inte tillräckligt utredd
Janine Elm Ericson ger ett kortfattat men tydligt svar på hur hon kommer att rösta när grundlagsförändringarna når riksdagens bord under onsdagen:
– Jag kommer att rösta nej.
Hon menar att frågan inte är tillräckligt utredd.
– Både när det gäller betydelsen av vårt NATO-medlemskap och vurmande för Turkiet, något som inte fanns på bordet när frågan utreddes, men också vad det skulle betyda för granskande journalistik.
Centerpartiet: Ett balanserat förslag
I ett e-postmeddelande bekräftar riksdagsledamoten Anders Ådahl att han och Centerpartiet kommer att rösta ja. Centerpartisten delar inte den oro som luftats av journalister och representanter för mediebranschen.
– Vi har i partiet har tagit del av den oro som framkommit i media och anser att de farhågor om otydligheter i lagstiftningen som framförts av remissinstanserna har åtgärdats i propositionen.
Ådahl menar att förslaget är ”proportionerligt och balanserat” och att det undantag som finns inskrivet skyddar publicister och journalister.
– Ventilen som stadgar att publicering inte är straffbart när det är försvarligt, exempelvis om det sker i syfte att avslöja missförhållanden, innebär också att både pressfriheten och meddelarskyddet värnas.
Dessutom, menar han, har varken universitet eller domstolar har i sina remissyrkanden uttryckt någon oro över förslagen när det kommer till pressfrihet och meddelarfrihet.
– Lagrådet hade heller inga principiella invändningar och lämnade i sitt yttrande förslag på hur otydligheter kan undanröjas, ändringar som genomförts i propositionen.
Förändringarna i övrigt är nödvändiga menar Anders Åhdal och pekar på att svensk lagstiftning ska hålla ”jämn takt” med övriga nordiska länders motsvarande spionerilagstiftning.
Journalistförbundet: En tragedi för svensk demokrati
En av dem som skrev under den kritiska debattartikeln i DN var Ulrika Hyllert, ordförande vid Journalistförbundet. När Härryda-Posten når henne är det ett drygt dygn kvar till omröstningen i riksdagen.
Att debatten kring grundlagsändringarna kommer så tätt inpå omröstningen på onsdagen beror enligt Hyllert på att politikerna har duckat debatt i frågan.
Är det då inte ett underbetyg till svensk journalistik att svar ändå inte kunnat utkrävas?
– Jag tycker det är ett underbetyg för politikerna. De är förtroendevalda som ska förklara för medborgarna varför de vill göra grundlagsändringar.
Syftet med regeln om att det krävs två omröstningar och ett riksdagsval emellan grundlagsändringar har urholkats då frågan inte debatterats i tillräckligt hög utsträckning, menar Ulrika Hyllert.
– Nu de allra sista dagarna är det några få politiker som har börjat ställa upp. Men det är väldigt sent. Det är först efter att Konstitutionsutskottet hade behandlat frågan. Före dess var det knappt några som ville besvara frågorna.
Så sent som den 4 november kunde Sveriges Radio rapportera att S, KD M, C, SD och MP avböjt att svara på frågor kring lagändringen.
Centerpartisten Anders Ådahl förklarar att avsaknaden av svar har haft praktiska förklaringar.
– Sedan propositionen behandlades i våras är det nu andra ledamöter som ansvarar för den interna beredningen i frågan. Därför fanns ett behov att hinna läsa in sig ordentligt på underlaget, vilket nu har skett. Vi är öppna för frågor kring vårt ställningstagande.
Den största risken med grundlagsändringarna, menar Hyllert, är att medborgarna inte kommer kunna utkräva ansvar av de som är ansvariga för oegentligheter eller övergrepp eftersom kännedom om det inte kommer komma allmänheten till dels.
– Vi kommer inte veta vilken journalistik som inte blir av. Det kommer finnas granskningar och avslöjanden som antingen inte kommer igång eller som helt får ställas.
Ulrika Hyllert pekar på att uppgiftslämnare kommer försättas i större osäkerhet huruvida deras anonymitet som källa kan garanteras. Det skulle exempelvis kunna handla om personer inom Försvarsmakten
Journalistförbundets ordförande är inte främmande för att göra förändringar i lagstiftningen.
– Det är helt rimligt att man vill täppa till vissa hål. Men det är sättet hur man vill göra med den här lagen, och att i den ivern drabbas också journalistiken allvarligt. Vi ser inte att man har motiverat att det krävs en grundlagsändring.
– En orsak till att den här frågan har tagit tid att få uppmärksamhet är att den är väldigt juridiskt snårig. Man skulle kunna ändra i brottsbalken istället för att ändra grundlagen.
– Det är en tragedi för svensk öppenhet och demokrati, säger Ulrika Hyllert till Härryda-Posten.
Men Moderaterna håller inte med.
”När det gäller meddelar- och anskaffarfriheten berörs bara de allra allvarligaste brotten, nämligen utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri. Det är i linje med vad som gäller för ”vanlig” spioneribrottslighet. Även i det här fallet handlar det om synnerligen farlig brottslighet, där det är angeläget att hindra att lagstiftningen kringgås”, skriver de tre riksdagsledamöterna Ellen Juntti (M), Johanna Rantsi (M) och Jennie Warnäng (M) i sitt svar till Härryda-Posten.
LÄS MER:Stora delar av Härskogen blir naturreservat
LÄS MER:Kraftig höjning av VA-taxan i Härryda
LÄS MER:Viktoria från Hindås nya singel hyllas
