Sällan är det så mycket folk på kyrkogårdar som under Allhelgonahelgen. Runtom i kommunen öppnas kyrkor och kapell och kyrkogårdarna förvandlas till ett ljushav med start vid skymningen. Även i Råda församling tar Svenska kyrkan emot de som vill minnas.
– Att vara på en kyrkogård under Allhelgonahelgen är något av den vackraste upplevelse man kan ha. När man ser alla ljus som brinner, alla blommor som folk lämnar. Det är det vackraste uttrycket sorgen tar sig, tänker jag. Att vi visar att vi fortfarande saknar och längtar efter dem som har gått före, säger prästen Karin Karlsson vid Råda församling i Mölnlycke.
Karlsson säger att gudstjänsterna under Allhelgona är kyrkans sätt att påminna om att det finns hopp.
– Vi tror att vi kommer få möta våra älskade på nytt.
Allhelgonahelgen består av flera olika delar
Men med Allhelgona följer viss begreppsförvirring. Helgen inkluderar såväl Alla helgons dag, Allhelgonahelgen som Alla själars dag. Karin Karlsson berättar att Allhelgonahelgen är samlingsnamnet för hela helgen, på samma sätt som jul samlar alla dagar i samband med julhelgen.
– Allhelgonahelgen består av Alla helgons dag och Alla själars dag.
Det som ursprungligen fokuserade på vad helgdagen heter, helgonen, har med tid förvandlats till fokus på de som lämnat jordelivet. Karin Karlsson pekar på att det förr var vanligare att lyfta fram helgonen, ”de där som inte är så många av oss”.
– Alla själars dag är mer inriktat på hoppet, evigheten, livet efter detta. Det är förvirrande och jag tänker att egentligen spelar det inte så stor roll för den som kommer till kyrkan. Den som kommer med sorg och längtan vill ha gemenskapen som finns i kyrkan och på kyrkogården.
Fler firar gudstjänst än går på fotboll
Karin Karlsson hör från tid till tid att Sverige är ett sekulariserat land. Men Allhelgonahelgen visar på att tron i allra högsta grad är levande och har stor betydelse för gemene person.
– Ja, organiserad religion och religionsutövning tappar ju. Men det är fortfarande fler människor i Sverige som firar gudstjänst än vad som går på fotboll varje helg, säger Karlsson och fortsätter:
– Många vill inte sätta en etikett på det man tror. Men det finns en tro, en längtan i väldigt många människor. Och det är vad jag tror vi ser uttryck för under allhelgonahelgen. Människor behöver ritualer som ger mening och ett sammanhang.
Att ta avsked är att acceptera att livet har förändrats
I sin roll som präst möter Karin Karlsson människor i sina mörkaste stunder, som vid förlust av nära och kära.
Vad är det som människor funderar mest på efter förlusten av en familjemedlem?
– Vi samtalar så gott som alltid med anhöriga inför begravningsgudstjänster. Det som oftast slår människor när de är på begravningsbyrån är hur många olika, praktiska saker man behöver fatta beslut om. De flesta brukar klara av att sätta ihop en begravningsceremoni som man är nöjd med. Det som är mycket svårare är det juridiska, om den som gått bort inte har lämnat önskemål eller instruktioner om hur det man lämnar efter sig ska fördelas.
Men kanske viktigare än arvegodset och tillhörigheterna är frågorna som inte ställdes, och avskeden som inte blev av.
– Det blir alltid lättare om man haft en bra relation i livet. Det är när man haft en komplicerad relation i livet som det blir riktigt svårt.
Första året svårast när en familjemedlem avlider
Karin Karlsson nämner att det första året efter en förlust är det svåraste.
– Det första året innebär många första-saker att göra. Första julen utan den personen, första födelsedagen, första bröllopsdagen. Det är ofta man kan höra att folk tycker att det är svårt och oroar sig för det. Helt plötsligt blir det tyst och tomt. Många färre hör av sig för att fråga hur man mår. Tomheten är svår för många.
Att tillåta sig att känna många saker samtidigt är också att vara snäll mot sig själv, säger Karin Karlsson.
– Döden kan väcka många känslor. Man kan både vara ledsen och sakna någon samtidigt som man är tacksam för att den inte längre har ont. Man måste få lov att sörja att någon är borta. Men man måste också tillåta sig att skratta åt ett minne av den personen.
Sorgen måste få ha sin tid, menar Karlsson.
– Sorg är inte statisk. Den går inte från en punkt till en annan som en rak linje. Sorg går ju upp och ner. Vissa dagar kommer alltid att kännas fruktansvärda. Andra dagar kan vara väldigt bra. Man får vara glad också när man är i sorg. Det förminskar inte värdet av vad en människa har betytt. Det gör inte en till en dålig människa. Om man har glada minnen så är det en skatt som hjälper en genom sorgen.
Att släppa taget om en människa är inte detsamma som att släppa taget om minnen och känslor, utan om att acceptera att en förändring är på väg eller har inträffat, förklarar Karlsson.
– Jag önskar att när man tar avsked av någon som gått vidare att man kan lämna det som skavt bakom sig, och bära med sig det fina. Kan man och har man möjlighet så är det viktigt att prata med varandra på slutet. Det är många som ångrar sig för att de inte gjorde det.
LÄS MER:Härryda vill säga upp avtalet – Attendo kan bli kvar
LÄS MER:Mölndal tar över Härrydas hantering av dödsbon
LÄS MER:Härrydabo nekas bistånd – Lisebergsbesök fick betalas ur egen ficka
