Hemmasittarnas jurist om barnen som inte får rätt hjälp: ”Ett samhällssvek”
Juristen Mattias Elfström företräder hemmasittande Teo, 13, som inte fått rätt resurser av Härryda kommun och missat skolgång i fyra år. Nu överväger han att anmäla kommunen till Diskrimineringsombudsmannen, DO, för hanteringen av Teos ärende.
En mulen aprildag i Gråbo. Uppför den branta trappan leder Mattias Elfström vägen till sitt kontor. I huset som är inklämt mellan ett byggvaruhus och en djurklinik hyr han ett kontorsutrymme.
Tillsammans med sin fru driver han juristfirman Vide som inriktat sig på skolfrågor. De senaste åtta åren har han tagit sig an ett 30-tal fall av hemmasittare runt om i landet.
– Det är en epidemi och ett samhällssvek mot barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där de inte får det stöd som de behöver, säger han.
När föräldrar och hemmasittande barn slussas runt mellan myndigheter, kommunenheter och skolinstanser utan att få rätt hjälp, har Mattias i rollen som jurist, fått en viktig funktion att försvara
barns rättigheter. Erfarenheten har gett honom en förståelse för problematiken – föräldrarnas kamp, skolors svårigheter att komma fram till fungerande lösningar och barn som betalar priset i form av mental ohälsa och en oviss framtid.
En kamp som ”knäcker” föräldrarna
Kaffetermosen står på bordet. Mattias Elfström ställer fram koppar och slår sig ner, han lägger pannan i veck. Intervjun har inte hunnit starta men han kan inte låta bli att börja prata. Efter alla år av arbete med hemmasittare så är det svårt att låta bli, berättar han.
– Ofta brister stödåtgärderna i skolan. Utredningarna kommer fram till fel saker eller så struntar man i att sätta in de åtgärder som man kommit fram till. Då kontaktar föräldrarna mig, säger Mattias och tar en klunk kaffe.
– Föräldrarna har många gånger kämpat i flera år och alla vändor med myndigheter och kommuner knäcker dem till slut, berättar han.
Av de hemmasittare som juristfirman Vide företrätt har tre elever tillhört skolor i Härryda kommun. Den senaste i raden är Teo, 13, som Härryda-Posten tidigare berättat om i artikelserien Sveriges bästa skola. Mycket med Teos fall är typiskt, enligt Mattias Elfström: Bristande utredningar, insatser som inte fungerar, dålig kommunikation mellan föräldrar och skola och som resultat – sjukskrivningar och utebliven skolgång.
– Skolan och förvaltningen har i flera år känt till att Teo har svårigheter som kräver omfattande och anpassade stödåtgärder. Men skolan har inte gett det stöd som eleven behöver, säger Mattias Elfström.
"Makten ligger hos tjänstemännen”
Mattias Elfström ser ut på den grå himlen utanför kontorsfönstret medan han talar. Han berättar ingående om frågan i stort och Teos fall i synnerhet. Förklaringarna till att det ser ut som det gör i Härryda kommun, enligt Elfström, är flera. Men tre viktiga svar är: pengar, bristande kontinuitet och – tjänstemannastyre:
– Jag upplever att det finns ett tjänstemannastyre gällande skolan i Härryda kommun. Där makten ligger hos tjänstemännen snarare än hos politikerna.
Hur menar du då?
– Min poäng är att nämnden fattat ett beslut som sedan förvaltningen och rektorn inte följer, säger Mattias Elfström och hänvisar till det beslut som välfärdsnämnden tog om att Teo skulle få undervisning i hemmet och att rektorn skulle se till att ge en undervisning som motsvarade en normal skolgång i klassrummet, vilket därefter inte följdes, enligt Mattias Elfström och Teos föräldrar.
– Jag anser att det brister i hela kedjan. Skolan gör inte det de ska, förvaltningen tillser inte att skolan gör det de ska, nämnden övervakar inte utförandet av fattade beslut.
– Nämnden var tydlig med vilken typ av undervisning eleven skulle erbjudas. Detta har förvaltningen och skolan struntat i och varken jag eller vårdnadshavarna har sett att det fått några konsekvenser att strunta i sitt uppdrag. Det är det jag menar med tjänstemannastyre.
Beslutet om hemundervisning gör tydligt, enligt Elfström, att politikerna underkänner förvaltningens arbete.
– Varför skulle man ta en elev ur den egna skolan om man kan erbjuda det stöd som Teo behöver? Anledningen till att politikerna tar det här beslutet är att de ser att förvaltningen inte klarat av det här uppdraget, tycker Mattias Elfström.
Vilket intresse skulle förvaltningen ha i att inte genomföra ett beslut?
– Det kostar pengar att utge det stödet som den här eleven behöver och det får ringar på vattnet. Föräldrar är organiserade i nätverk idag. Vilket innebär att om någon i Härryda får en insats så kommer andra föräldrar också kräva det. Eftersom det är ett stort problem så riskerar det att bli kostnadsdrivande.
Ordförandens svar på kritiken
Rektorn för skolan har sedan tidigare tackat nej till en intervju med hänvisning till att de inte uttalar sig i enskilda ärenden. Moderaten Sven Karlsson, ordförande för utbildning-, kultur- och fritidsnämnden, vill inte heller uttala sig i det individuella ärendet men kommenterar Elfströms påstående att tjänstemännen inte genomför politiska beslut så här:
– Är det juristens bedömning i det här fallet, då är ju det juristens bedömning.
Rent principiellt, Om ett politiskt beslut inte efterlevs eller inte funkar, kan det bli några konsekvenser när det inte funkar?
– Generellt sett har vi uppföljning över den styrning och inriktning som är gjort med olika rapporter som kommer utifrån ett årshjul.
Och om man då upptäcker att någonting inte har följts eller genomförts, vad händer då?
– Då ställer man ju givetvis frågorna och ber om svaren. Men om nu ett politiskt beslut inte utförs, så rent principiellt är det som det är på vilken arbetsplats som helst, vägrar man genomföra ett beslut blir det en arbetsrättslig fråga.
Juristen Mattias Elfström menar att politikerna saknar kompetens och blir utlämnade till tjänstemännens expertis och att det kan vara en förklaring till att det fallerar i fallet Teo. Generellt, finns alltid en risk att bli utlämnad till experterna enligt Sven Karlsson:
– Det är naturligtvis så att en expertorganisation alltid har en makt i form av sin kunskap. I förhållande till skolan har du ju en massa statlig styrning, förordningar och där kan det vara väldigt lätt att gömma sig bakom Skollagen eller ”så säger Skolverket”.
Upplever du att förvaltningen gömt sig bakom det i den här frågan?
– Gömma sig är inte rätt ord här, men jag skulle önskat att man sett mer till lagens anda än bokstav.
"Det viktigaste är den personliga kontakten”
De myndigheter som ska se till att skolor och kommuner efterlever de lagar som ska skydda elevers rättigheter utdelar inte tillräckligt kraftfulla sanktioner, enligt Mattias Elfström. Trots att Skolinspektionen har möjligheten att förena förelägganden med viten, så har Mattias Elfström aldrig sett att ett vite utdelas – även i de fall där en skola gång på gång fått kritik i samma ärende.
Jag tror att om man ska få till förändring i den här typen av ärenden så måste det bli kännbara ekonomiska effekter för huvudmannen om de inte ger det stödet som en elev behöver.
En potentiell väg framåt i dessa ärenden, enligt Elfström, är att anmäla till Diskrimineringsombudsmannen, DO, då många som sitter hemma och inte får det stöd de behöver har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett uteblivet stöd skulle därför kunna tolkas som en form av diskriminering.
Du, som haft insyn i många liknande fall, vilka insatser skulle krävas för att vända Teos situation?
– Många föräldrar vittnar om att man inte alltid behöver ha en utbildad pedagog till sitt barn. I min mening behöver barnen en person som de fungerar med och som hjälper dem att uthärda dagarna i skolan.
Överväger anmälning till DO
Vad som är nästa steg för Mattias Elfström i fallet Teo, är ännu inte bestämt. Han för en dialog med föräldrarna om hur de ska gå vidare. Eventuellt kan en anmälan till DO bli aktuell men han påpekar också att Skolinspektionen felaktigt lade ner ärendet senast och funderar på om ytterligare en anmälan kan vara en väg framåt.
– Jag vet inte hur Skolinspektionen skulle ta emot det. Men jag tänker att om de inte tar upp det så finns det ju ingen möjlighet att få rätt mot kommunen. Härryda behöver vara realistisk, det räcker inte att småpilla. Man måste kartlägga problemet med frånvaro på ett ordentligt sätt och vidta kraftfulla åtgärder.
Teo heter egentligen något annat.
Om du eller någon som du känner har problematisk skolfrånvaro, hör av dig till oss på redaktionen@harrydaposten.se
LÄS MER:Teos mamma: ”Skolan gjorde min son till hemmasittare”
LÄS MER:Hemmasittaren Teos pappa: ”Min son tror att han ska bli uteliggare”
