I kommunen som siktar på att ha Sveriges bästa skola finns 27 barn som är hemmasittare. En av dem är Teo, 13 år, som missat större delen av skolan de senaste fyra åren. Maria Kornevik Jakobsson (C) är den politiker som de senaste åren varit ansvarig för skolfrågor i Härryda. – Varje dag och varje minut som går har vi förbrukat för den elev som sitter hemma, säger hon.
Centerpartisten Maria Kornevik Jakobsson (C) var fram till årsskiftet ordförande för välfärdsnämnden med ansvar för bland annat skolfrågor. Bild: Malte Just
1/5
Det är en blåsig dag i Mölnlycke, flaggstängerna står trotsigt i vinden. Utanför fönstret till Maria Kornevik Jakobssons (C) kontor på Härryda kommunhus syns entrén till Hulebäcksgymnasiet. Enstaka elever släntrar in och ut genom dörrarna.
Fram till årsskiftet var hon ytterst ansvarig politiker i frågor gällande skolan, som ordförande för välfärdsnämnden i Härryda. Hon har engagerat sig i frågan om hemmasittare i stort men också varit involverat i fallet Teo.
Som Härryda-Posten tidigare berättat i granskningen ”Sveriges bästa skola” finns det 27 barn med en skolfrånvaro på över 75 procent i kommunen, bland dem Teo, 13, som varit hemma större delen av tiden sedan 2018.
När allt fler föräldrar hörde av sig så började vi fatta att det fanns fler.
Året efter att Teos problematik började, 2019, beskriver Maria Kornevik Jakobsson som året då det gick upp för politiken att problemet med hemmasittare var betydligt större än vad kommunen först trott.
– Vi trodde först att det var åtta hemmasittare. Men när allt fler föräldrar hörde av sig så började vi fatta att det fanns fler, berättar Maria Kornevik Jakobsson.
Hon betonar att elever med problematisk skolfrånvaro inte är unikt för Härryda, utan ett bekymmer i många kommuner. Samtliga politiker i nämnden har dock slutit upp för att lösa problematiken, enligt henne själv.
– Om vi inte varit ytterst ansvariga hade vi inte drivit den här frågan så hårt. Siw Hallbert (S) (före detta andre vice ordförande i nämnden, red. anm. ) och jag har arbetat precis kloss i kloss hela vägen, säger Maria Kornevik Jakobsson och tillägger:
– Jag vill inte vara förmäten men det gäller ju också att få med sig chefer i den här frågan och de var inte helt emot, men jag har ju lite mer tempo.
Parallellt med att politiken började förstå vidden av problematiken så blir Teo allt mer frånvarande från klassrummet. Skolans åtgärder ger ingen effekt.
Senast Teo var i skolan var i november 2021. Bild: Malte Just
Behov av utbildad personal – en förklaring bland många
Karin och David, Teos föräldrar, var bland de föräldrar som vände sig till politiken för att få hjälp när de upplevde att skola och förvaltning inte gjorde tillräckligt.
Tre gånger under en period av tre år – det är ju tre gånger för mycket.
Skolväsendets överklagandenämnd har vid tre tillfällen påpekat att skolans utredningar varit så pass bristfällig att det inte går att utläsa varför skolan valt att sätta in de åtgärder som satts in. Även Skolinspektionen har kritiserat skolan för brister i utredningsarbetet.
En av de politiker som engagerat sig i ärendet var Maria Kornevik Jakobsson. Hon vill inte uttala sig om enskilda ärenden men kommenterar ändå kritiken från myndigheterna:
– Tre gånger under en period av tre år – det är ju tre gånger för mycket.
Saknas kompetensen inom kommunen att göra den här typen av utredningar?
– Det finns otroligt mycket kompetent personal inom skolan. Kanske tror rektor att problemet är löst när Kalle som är hemmasittare varit i skolan i tre dagar. Men så är det ju absolut inte och där kanske det brister. Kanske för att något annat barn också behöver stöd. Så det handlar givetvis om resurser men inte om pengar utan folk, händer och kunskap – men det finns inte.
Varför anställer man inte om pengarna finns?
– Vi har ju brist på utbildad personal inom skolan generellt och det är svårt är att få tag på kompetens, menar Kornevik Jakobsson.
Skulle du säga att bristen på utbildad personal förklarar att den här pojken varit hemma i snart fyra år?
– Jag tror att det är en förklaring men det här är jättekomplext.
Hur kan det komma sig att utredningsarbetet brister upprepade gånger under flera års tid?
– En anledning kan vara att skolan upplever att man gör rätt. Alltså att man tycker att Skolinspektionen har fel.
Jag tror att skolledningen tror att man rättar sig efter Skolinspektionen. Men det är uppenbarligen inte tillräckligt.
Så kritiken från Skolinspektionen och Skolväsendets överklagandenämnd betyder inte något?
– Det borde det göra. Jag tror att skolledningen tror att man rättar sig efter Skolinspektionen. Men det är uppenbarligen inte tillräckligt.
Maria Kornevik Jakobsson instämmer i kritiken från Skolinspektionen – Teos ärende har gått alldeles för långsamt. Bild: Malte Just
Skolinspektionen påpekar också i beslutet från slutet av 2021 att ärendet inte hanterats skyndsamt – då har cirka tre år gått sedan problemen började. Maria Kornevik Jakobsson instämmer i kritiken från myndigheten – det har tagit alldeles för lång tid.
– Absolut är det så. Jag brukar tänka tack gode Gud att det aldrig är helt kört, att det finns folkhögskola och att det finns föräldrar som kan hjälpa barnen hemma.
Men det blir helt och hållet upp till föräldrarna att driva på i frågan när det låser sig som det gjort i fallet med Teo. Vem ska föra föräldrarnas talan?
– Ingen ska behöva föra deras talan, det här ska aldrig behöva uppstå men det är ju väldigt tråkigt när det gör det, säger Maria Kornevik Jakobsson och fortsätter:
– Sedan kan det bli grus i maskineriet, men vi får inte glömma att det gäller barn. Tiden stannar inte, vi kan inte pausa ett barns uppväxt. Varje dag och varje minut som går har vi förbrukat för den elev som sitter hemma. Jag är tacksam om alla barn i kommunen får det de behöver.
Och vad är det som behövs?
– Det är vår skyldighet att göra allt vi kan för att barnen ska komma till skolan och då behövs det en viss kompetens. Sedan vill vi också att de ska få kunskap, då är det ytterligare en kompetens som behövs.
Trots enighet – fyra förlorade år
När Härryda-Posten talar med Maria Kornevik Jakobsson, närvaroteamets samordnare Peter Wärne Atterfelt och Päivi Malmsten sektorchef för utbildning, kultur och fritid så framstår en bild av enighet – kommunen arbetar aktivt mot samma mål. Men Teos föräldrar upplever motsatsen, att det kommunala maskineriet inte fungerar. Att politikernas beslut inte följs av förvaltningen, att bristande utredningar inte revideras och att åtgärder inte utvärderas. Konsekvensen är att Teo blir hemma och föräldrarna Karin och David tvingas sjukskriva sig.
– Det är förfärligt, säger Kornevik Jakobsson om familjens situation och suckar.
– Som politiker beslutar jag ju vad som ska göras, förvaltningen sysslar med hur det ska göras. Jag tror inte förvaltningen struntar i vad vi säger men man tolkar olika, säger hon.
Det handlar om resurser: ”Men inte pengar”
I skuggan och de bristande utredningarna fick föräldrarna 2021 med välfärdsnämndens hjälp ett efterlängtat beslut – en extern utredning köps in av ett företag specialiserat på hemmasittare. Tre åtgärdsförslag läggs fram, däribland att en resursperson ska sätta sin. Trots specialisternas förslag, menar föräldrarna att åtgärderna aldrig prövas.
– Vi gav förutsättningarna till detta och sedan är det ju upp till rektorn att göra det. Och jag vet ju inte varför de inte följer det, jag har ingen aning, säger Maria Kornevik Jakobsson.
Det finns ju inga snabba lösningar.
Är det inte märkligt med tanke på att de egna utredningar bedömts bristfälliga av skolmyndigheterna?
– Jag kan bara hålla med.
Så hur kan vi förklara att det inte följs om det inte handlar om pengar?
– Under tiden som jag var ordförande för välfärdsnämnden så var det ingen som kom till mig och sa: ”Vi klarar inte det här om vi inte får mer pengar.”
– Vi har två år i rad gett pengar till närvaroteamet. Jag hade önskat att det gått fortare men allting tar tid i en kommunal förvaltning. Det finns inga snabba lösningar.
Är resurserna tillräckliga för de här 27 barnen?
– I den bästa av världar så skulle vi väl ha två närvaroteam.
Är det möjligt att nå målet Sveriges bästa skola så länge kommunen dras med den här problematiken?
– Jag tänker att om närvaroteamet och eleverna får det de behöver så är det ett led i vår strävan att skapa Sveriges bästa skola. Men självklart så vill vi ju att de här 27 eleverna ska komma tillbaka till skolan. Och vi ska inte få 27 nya elever som sitter hemma, säger Maria Kornevik Jakobsson.
Teo, Karin och David heter egentligen något annat.
Problematisk frånvaro i Härryda kommun
Fram till årsskiftet var välfärdsnämnden ytterst ansvarig nämnd för frågor gällande skolan. Nämnden gick vid årsskiftet i graven och har istället blivit två: en socialnämnd och en nämnd för utbildning, kultur och fritid. Nu är det Sven Carlsson (M) som innehar ordförandeposten för utbildning-, kultur- och fritidsnämnden medan Maria Kornevik Jakobsson innehar posten som ordförande i socialnämnden.
I Härryda kommun finns det 19 grundskolor med cirka 6100 elever, detta enligt uppgifter från skolkollen.se och Härryda kommun. Det finns cirka 280 elever som har en frånvaro på över 30 procent i Härryda kommun. Av dem har 27 elever en frånvaro på över 75 procent. Mätningen är gjord under årets första månader. Antalet elever med över 75 procent frånvaro har legat mellan 20 och 30 elever under hela 2022.
Statistiken har också en del felmarginaler så siffrorna bör tolkas försiktigt. Mer precisa siffror finns inte att tillgå. Uppgifterna gällande frånvaro kommer från Peter Wärne Atterfelt, samordnare för Härryda kommuns närvaroteam som arbetar med barn som har en problematisk frånvaro.
