Hemmasittaren Teos pappa: ”Min son tror att han ska bli uteliggare”
Härryda kommun siktar på att ha Sveriges bästa skola men 13-årige Teo har missat större delen av sin skolgång sedan 2018. Han är ett av 27 barn i kommunen som är hemmasittare. Föräldrarna kämpar för att Teo ska få ordentliga utredningar och resurser av kommunen.
Härryda-Postens reporter får träffa Teos föräldrar en regntung dag i Mölnlycke. De berättar att de i flera omgångar varit sjukskrivna på grund utav kampen med skolan och kommunen. Bild: Malte Just
1/9
Regnsmattret dånar mot taket. Det är en ruggig dag i Mölnlycke och i familjens uterum doftar det kaffe. Teos föräldrar, Karin och David, har dukat fram fika. I ena hörnet sprakar en brasa som håller kylan utanför på avstånd. I soffan sitter David framåtlutad med en blåmönstrad kaffekopp i handen. Karin sitter bredvid med benen uppdragna under sig. De berättar ingående och länge om de senaste åren. Föräldrarna låter ömsom trötta och uppgivna, ömsom beslutsamma och övertygade att ge sin son de resurser som han har rätt till.
Som Härryda-Posten tidigare berättat har Karin och David kämpat sedan 2018 för att Teos problematik ska utredas ordentligt och att Teo ska få anpassade resurser. Skolan har gjort flera utredningar och satt in flera åtgärdsprogram. Men Skolväsendets överklagandenämnd och Skolinspektionen har 2019, 2020, 2021 och 2022 kritiserat utredningarna och krävt att grundligare utredningar ska göras och att anpassade åtgärder ska sättas in.
Karin berättar att hon kan bli sängliggande i dagar efter utvärderingsmötena med skolan. Hon har flera gånger lämnat möten gråtandes. Bild: Malte Just
Jag bara gråter, jag kan vara sängliggande i tre dagar.
David och Karin berättar om frustrationen att inte bli lyssnad på, när inget de säger upplevs nå fram. Utvärderingsmöten med rektor och lärare är exempel på tillfällen då föräldrarna känner total maktlöshet:
– Skolan bockar av om åtgärderna gjorts men frågar sig inte om de har hjälpt Teo tillbaka till skolan. Och när jag och Karin försöker berätta att han blivit sämre så kommer inte det med i protokollet. Det är bara skolans bild som dokumenteras, menar David.
– Man springer in i samma vägg tio gånger. Vi sa att ”det är ingen vits med mötena om det inte blir bättre” och då vändes det till att vi inte vill vara med på möten. Vi ska bara vara med, men man tar inte med något som vi sagt, säger Karin.
Hur känns det?
– Jag bara gråter, jag kan vara sängliggande i tre dagar, berättar Karin.
Karin har varit sjukskriven de senaste 3,5 åren i varierande grad, David har också i perioder varit sjukskriven.
– Du var ju en riktig do:er innan detta, du fick saker gjort hela tiden, säger David och tittar på Karin.
– Och du, du var så social och utåt. Nu är du alltid trött, säger Karin.
Smattret från regnet har avtagit, brasan har falnat till en flämtande glöd, kylan utanför kryper närmare.
Härryda kommun har som mål att leverera Sveriges bästa skola, för Teos pappa David är målet provocerande: ”Vi upplever ju att de inte överhuvudtaget har den ambitionen i verkligheten” Bild: Malte Just
Det faller hela tiden på oss, att vi ska behöva driva på och det går så otroligt trögt.
"Ingenting hjälper mot kommunen”
Efter otaliga vändor med skola och förvaltning vänder sig Teos föräldrar till politikerna i Härrydas dåvarande välfärdsnämnd. Nämnden har sedan årsskiftet omvandlats till två olika nämnder.
– Vi berättade om alla våra turer och hur lite stöd Teo fått, då lovade de oss att de skulle göra något, berättar Karin.
Välfärdsnämndens myndighetsutskott, vars uppgift var att behandla individärenden, bestämde 2020 att Teo ska få en resursperson, någon som sitter med honom hela tiden och hjälper honom genom skoldagen.
– Den här personen var grym, helt fantastisk och hon lyckades få Teo till skolan, säger Karin.
Teo började må bättre, han återvände till skolan och det såg ut som att de långdragna problemen äntligen ska få ett slut.
– Så fort det började gå bra sa rektorn att de skulle skära ner resurspersonens tid. Att hon bara skulle jobba med Teo två timmar per dag.
Karin och David vänder sig mot beslutet och gick åter till välfärdsnämnden för hjälp:
– Då sa politikerna ”ni får absolut inte skära ner tiden” – men det gjorde de ändå. Sedan gick det sämre och sämre och terminen efter tog skolan bort resurspersonen och så blev Teo hemmasittare igen, säger Karin.
Den korta perioden med en resursperson visade tydligt på vad som faktiskt funkar, enligt Teos föräldrar, en kontinuerlig kontakt med en person som Teo känner sig trygg med.
– Det är så konstigt, Skolväsendets överklagandenämnden slår fast att skolan har fel, Skolinspektionen fäller skolan för bristande stöd eller vi går till välfärdsnämnden och får dem att gång på gång peka med pekpinnar mot förvaltningen och säga vad de måste göra – men ingenting hjälper mot kommunen, säger David uppgivet och fortsätter:
– Det faller hela tiden på oss, att vi ska behöva driva på och det går så otroligt trögt.
Bild: Malte Just
Sveriges bästa skola
Höstterminen 2020 är Teo i princip hemma helt och hållet, samma år formulerar välfärdsnämnden kommunens inriktning för hur Härryda ska kunna skapa Sveriges bästa skola. På kommunens hemsida går det att läsa:
Vi erbjuder en undervisning som säkerställer att inga barn eller elever begränsas i sina framtida val. Att alla elever i grundskolan och i grundsärskolan går ut med minst godkända betyg.
– Det är politikernas vision men jag tror inte förvaltningen jobbar utifrån den. Det är frågan vem det är som egentligen bestämmer i den här kommunen, säger Karin och David fortsätter:
– Det är så klart provocerande och motsägelsefullt när man läser en sådan text. Vi upplever ju att de inte överhuvudtaget har den ambitionen i verkligheten.
– Passar man normen så funkar det bra men det är ju jättemånga barn som det inte funkar för, säger Karin.
I nuläget har Teo inte godkänt i några ämnen förutom engelska under 2022.
De kämpar för att ta sig in i ett system och en skola som inte fungerar för dem.
– Han är otroligt orolig över vem han ska bli när han blir stor. Han tror han ska bli uteliggare, berättar David.
– Han säger att mycket av hans mående beror på hans oro för framtiden och att han inte får någon skola, tillägger Karin.
Karin berättar om en bok som handlar om hemmasittare men där författaren väljer att snarare prata om ”hemmakämpare”:
– Det är ett finare begrepp, de sitter inte hemma, de kämpar för att ta sig in i ett system och en skola som inte fungerar för dem. Det är inte barnet det är fel på utan skolan och vuxenvärlden som saknar vilja att göra någonting åt de här problemen.
Intervjun närmar sig sitt slut, regnet börjar slå mot taket igen. Bakom en dörr i hemmet hörs uppspelta röster och ljuden från ett dataspel. Teo spelar med sina vänner. En dag av enbart spel är en bortkastad dag enligt Teo, berättar Karin:
– Det blir väldigt stillasittande under terminerna. Men han vet att han behöver förändra det och han vill förändra det.
Teo, Karin och David heter egentligen något annat. Läs nästa del i granskningen ”Sveriges bästa skola” under tisdag.
Om du eller någon som du känner har problematisk skolfrånvaro, hör av dig till oss på redaktionen@harrydaposten.se
Elever med problematisk frånvaro i Härryda kommun
I Härryda kommun finns det 19 grundskolor med cirka 6100 elever, detta enligt uppgifter från skolkollen.se och Härryda kommun. Det finns cirka 280 elever som har en frånvaro på över 30 procent i Härryda kommun. Av dem har 27 elever en frånvaro på över 75 procent. Mätningen är gjord under årets första månader. Antalet elever med över 75 procent frånvaro har legat mellan 20 och 30 elever under hela 2022.
Statistiken har också en del felmarginaler så siffrorna bör tolkas försiktigt. Mer precisa siffror finns inte att tillgå. Uppgifterna gällande frånvaro kommer från Peter Wärne Atterfelt, samordnare för Härryda kommuns närvaroteam som arbetar med barn som har en problematisk frånvaro.
