För de barn i för- och grundskoleåldern som kommer från länder utanför Sverige och ska börja skolan i Härryda kommun är mottagningsenheten Välkomsten i Ekdalaskolans lokaler i Mölnlycke första anhalten innan de placeras i vanliga klasser.
Tjänstemännen som arbetar med samordning kartlägger tillsammans med tolk vilken årskurs eleven bör börja i utifrån tidigare kunskaper. I de fall eleven inte kan svenska eller inte talar engelska, och tolk inte är tillgänglig, används mycket bilder och kroppsspråk i kommunikationen.
– När det gäller barn från Ukraina kan vi se att de flesta eleverna har en likvärdig skolbakgrund som är jämförbar med den svenska i samma ålder, säger Pia Johansson, samordnare.
I dagsläget går ett 40-tal elever hos Välkomsten. Cirka två tredjedelar av barnen kommer från Ukraina.
Lär sig svenska genom samspel
Vid sidan av kartläggningen får de undervisning i förberedelseklass. Där lär sig de nya eleverna svenska upp till en viss nivå. Eftersom det finns andra elever som redan kan en del svenska lär de nya eleverna sig även genom samspel med sina klasskamrater. Någon exakt måttstock för hur mycket svenska de behöver kunna innan de hamnar i vanliga klasser finns inte.
– Vi lär dem svenska till en viss nivå, till dess att vi börjar se att vi kan föra en enkel kommunikation med dem, säger samordnare Elsa Gottfridsson och fortsätter:
Enligt skollagen får elever som allra längst gå i förberedelseklasser i upp till två år.
– Svenskan lär man sig efter hand och då måste du vara i det sammanhanget. Sedan kan man inte förvänta sig att eleven ska förstå allt som sägs och ta till sig allt i undervisningen. Det kan vara en utmaning för läraren.
Undrar om de ska stanna eller åka tillbaka
Även om inte alla barn har flytt hals över huvud från Rysslands anfallskrig i Ukraina märks det att de bär med sig oro och saknad, till exempel efter sina pappor, berättar Elsa Gottfridsson. En del av barnen bearbetar det som de har varit med om.
– Ett barn målade bara raketer och bomber. Det är ett sätt att hantera det, säger hon och pekar på en målning i deras arbetsrum.
Oron märks även ibland i barnens syn på sin skolgång i Sverige.
– Det som jag har noterat är att det finns en osäkerhet hos barnen kring om kan man återvända eller om blir man kvar här. När kan de i så fall återvända? säger Pia Johansson.
Svensk skola på dagen, undervisning från Ukraina på kvällen
En del av eleverna har även kunnat fortsätta med sin undervisning enligt den ukrainska läroplanen efter skoltid tack vare lärare i Ukraina som fortsatt kan undervisa via länk från landet. Ukrainska barn har inte skolplikt som svenska barn, men har rätt till undervisning i svensk skola.
Samordnarnas uppfattning av eleverna från Ukraina är att de är ambitiösa. Ibland har vårdnadshavaren, oftast mamman, varit aningen skeptisk till att barnen inte sätts i vanlig skola direkt, men ganska snart har de i stället varit tacksamma eftersom barnen trivs och känner sig trygga, menar Elsa Gottfridsson.
Ofta går eleverna någon eller några dagar i vanlig skola och är på Välkomsten resterande dagar tills de är redo att gå alla dagar i vanliga klasser. Hur den processen ser ut skiljer sig åt i varje enskilt fall och beror bland annat på hur bra eleven mår i den vanliga skolan.
LÄS MER:Ladda ner Härryda-Postens nya app
LÄS MER:Härryda energi varnar – trots billigare prognos: ”Var beredd”
LÄS MER:Politiker självkritisk om för stora barngrupper i Härryda
