Västra Götalandsregionen är Sveriges näst folkrikaste region och som alla storstadsnära regioner väntas en stor tillväxt under de närmaste decennierna. I Härryda kommun märks det i nybyggnationen och de cirka ettusen nya hem som väntas stå klara under året.
Att prognostisera behoven av social service när kommunen växer är mycket svårt, det vet alla samhällsbyggnadskontor i svenska kommuner alltför väl. Hur många förskoleplatser behövs? Serviceboenden? Felkällorna är stora.
Ett känt exempel är Hammarby Sjöstad i Stockholm där stadsplanerarna föreställde sig en stor inflyttning från den angränsande villakommunen Nacka. Den nya stadsdelen planerades därför för att möta behoven av före detta villaägare med utflugna barn som lockades av moderna lägenheter närmare storstaden men med skärgården fortfarande inom räckhåll. Istället visade det sig att en mängd trångbodda småbarnsfamiljer från innerstaden flyttade in. Fastigheter anpassade för barnomsorg och skolor fanns inte med i prognosen, och staden fick lösa detta med andan i halsen. Hade de reserverat en andel av nybyggnationen för flexibla lösningar hade problemet aldrig uppstått.
Bara en fjärdedel av kommunerna har tänkt på anpassningsbara byggnader
Trots de många liknande exempel som finns över hela Sverige fortsätter en majoritet av Sveriges kommuner att förlita sig på statisk nyproduktion när de planerar för social service. I Adapteos rapport ”Anpassningsbara byggnader och målstyrning – Utmaningar och möjligheter med hållbart byggande i svenska kommuner” säger 84 av 100 tillfrågade kommuner att de kommer att lösa behovet av nya lokaler för social service med nybyggnation av statiska fastigheter.
Bara en dryg fjärdedel (28 procent) nämner anpassningsbara byggnader som en trolig lösning. Detta trots att vi vet att flexibla lösningar till sin natur är ett miljömässigt överlägset alternativ, bland annat på grund av minskat användande av betong. Det är också mer ekonomiskt hållbart eftersom användandet är i grunden cirkulärt – moduler och lokaler kan byta funktion och ofta flyttas allt eftersom stadsbilden och behoven förändras.
En vanlig invändning mot anpassningsbara byggnader är att de saknar de estetiska värden och anpassning till stadsbilden som permanenta och statiska byggnader erbjuder – att de helt enkelt är fulare. Detta är en fördom som blir en självuppfyllande profetia helt i onödan när kommuner upphandlar byggnaderna som en ad hoc-lösning med enbart pris som avgörande faktor. Det behöver inte vara så. Detta visar bland annat rapporten ”Den flexibla staden – En vision om en hållbar och framtidssäkrad modell för stadsplanering” som Adapteo tog fram i samarbete med BSK Arkitekter.
I den presenteras en modell där 10-20 procent av detaljplanen avsätts till flexibla byggnader. När anpassningsbarhet blir en del av planarbetet redan från start kan också krav på estetisk anpassning och harmonisering med stadsbilden tillgodoses. Möjligheterna finns. Problemet är att de inte efterfrågas.
Vi vill därför uppmana Härryda och andra tillväxtkommuner i regionen att våga tänka flexibelt tidigt, helst redan från start, när de framtida lokalbehoven planeras. Låt inte föråldrade synsätt och fördomar stå i vägen för ekonomiskt och klimatmässigt hållbar och framtidssäkrad utveckling av lokaler för kommunens barn, ungdomar och äldre.
Camilla Hensäter
Vd Adapteo Sverige
Hanna Wennberg
Hållbarhetsdirektör Adapteo Group
Håller du inte med? Skriv en replik och skicka till redaktionen@harrydaposten.se
LÄS MER:Så läser du Härryda-Posten som e-tidning
LÄS MER:Polis på väg till jobbet fick stanna fortkörande Härrydabo
LÄS MER:Flera riksdagsledamöter vill avskaffa monarkin