Föreställ dig att du rullar in i den amerikanska Mojaveöknen på en cykel. Du har redan cyklat 370 kilometer utan paus. Värmen är förlamande och det är omöjligt att undvika solens brännande strålar som trycker mot din hud. Det är uppemot 40 grader Celsius, om inte mer. Det finns ingen vind som svalkar och asfalten är så het att du tycker dig se hur den vibrerar i luften. Du trampar, och trampar. Öknen omger dig från alla håll och det känns som att den sträcker sig till evigheten.
Innan resan är slut så har du 4 400 kilometer kvar att cykla.
Ett helvete och en mardröm för gemene man. Himmel och snart verklighet för Mölnlyckebon Jimmy Rönn.
– Ultracykling är riktigt lång cykling helt enkelt och du cyklar utan stopp. Vill du vila i fem minuter så får du göra det, men det räknas in i tiden. Vill du sova i en timme, så får du göra det men då tappar du en timme. Så det handlar inte bara om att cykla, men också minimera den tid du tappar, säger han och fortsätter:
– Du måste ju gå i mål också och det är inte alla som klarar det. Om du inte hinner avsluta loppet inom tolv dagar så räknas det som att du inte klarat loppet.
Cyklar över tre bergskedjor
Jimmy Rönn är 44 år, driver eget företag som fysioterapeut och är tidigare elitcyklist. I juni ställer han upp i världens tuffaste cykeltävling. Race Across America startar i den kaliforniska staden Oceanside, och avslutas på östkusten i Annapolis, Maryland.
Däremellan trampar cyklisterna genom tre öknar, korsar bergskedjorna Sierra Nevada, Klippiga bergen och Appalacherna. Och trampar genom prärie- och stäppområdet Stora slätterna som ligger i hjärtat av USA.
Klockan tickar på under hela loppet och de snabbaste cyklisterna cyklar 23 timmar per dygn. Den totala distansen är 480 mil. Det är som att cykla från Göteborg till staden Abu kamal, som ligger på gränsen mellan Syrien och Irak.
– Mitt grundkoncept är att tänka och planera innan loppet, sen när jag väl cyklar så gäller det att koppla bort hjärnan. Vara ett med cykeln och hamna i flow. Det stora mentala knepet är att bara fokusera på nästa trampning, och inte se det som att jag ska nå ett mål.
För att kunna delta i Race Across America så måste man först och främst klara ett kvalificeringslopp. Jimmy Rönn vann sitt i Tyskland med sex timmars marginal ner till tvåan. Innan han åker till USA ställs han inför ytterligare en prövning.
– Jag ska cykla VM i Polen. Det arrangeras för första gången och då är det verkligen prestige. Jag har som längst cyklat tre dygn i rad, och nu ska jag cykla sex dygn. Men det stora är ju USA, säger han.
Jimmy Rönn är inte helt ensam på vägarna. Han har ett team med sig som förbereder dryck, kläder och som även tar hand om navigationen.
– De får inte köra framför. Men de får komma upp på sidan, och det är bra när man är extra trött och kan småprata lite.
Har slagit Nils van Der Poel
Han började sin ultracyklistkarriär så sent som 2021 och inledde med att slå rekord. Han cyklade från Smygehuk till Treriksröset på drygt 73 timmar – nio timmar snabbare än föregående rekord. För att klara denna tid så höll han en snitthastighet på 27,2 kilometer i timmen.
– Jag insåg att jag skulle klara det när det var 100 mil kvar. Då började jag njuta av själva resan. När jag kom i höjd med Gällivare så cyklade jag under midnattssolen som sken över hela fjället. Där var det gåshud.
Hans rekord står sig än idag. Detta trots att supermänniskan, skridskovärldsmästaren och OS-medaljören Nils van der Poel gav sig på samma resa. Han avbröt dock loppet efter halva sträckan
– Det är ju rätt häftigt att vara bättre än honom. Han är ju rätt uthållig, säger Jimmy Rönn.
Med en klocka som tickar på kontinuerligt och med tävlingsinstinkten om att komma fram så snabbt som möjligt åsidosätts de mänskliga, basala behoven. Jimmy Rönn och hans team har laborerat med vad han äter under loppen för att undvika dåsighet – men också för att undvika onödiga toalettstopp.
– I Tyskland så blev magen dålig. Då hade jag testat oliver som snacks, och för att få lite salt i mig. Då fick det bli ett stopp i skogen. Och sen så tog vi bort allting annat så det blev bara sportdryck. Sen så tog vi bort allting annat förutom en flaska sportdryck i timmen. Och lite grillchips.
Belönar sig med grillchips, kaffe och musik
Förutom lite grillchips och en kaffe då och då, belönar han sig själv med att lyssna på musik. Det sparar han tills han är riktigt, riktigt trött.
– Jag lyssnar på musik när jag håller på och somnar och då lyssnar jag på alltifrån hårdrock till trance. De här loppen är så långa att det aldrig ska vara riktigt jobbigt. Och det är det som är farligt med musik, att jag hamnar i ett flow och börjar cykla snabbare.
Hur överkommer du tvivel och negativa tankar när det tycker upp?
– Genom att fajtas med det och komma över tröskeln till att inte ge upp. Jag har tagit på mig utmaningar hela mitt liv och när jag börjar tvivla så påminner jag mig om att jag klarat detta förut. Då börjar jag tänka på att ta ett framtag, och sen nästa, och sen nästa... Och då har man hittat ett flow igen. Sen vet man inte när nästa prövning kommer.
Hur balanserar du cyklingen med jobb, familj och socialt liv?
– Det som stryker mest är det sociala livet. Vi är ett kompisgäng som jobbar ihop på den klinik jag jobbar på. Och de kompisarna är mitt team också, som följer med på mina resor. Det är det sättet vi umgås på. Jag lägger 25 timmar i veckan på att cykla och så har jag två barn, men ja det finns inte tid för allt.
Vad har du lärt dig om dig själv?
– Man klarar mycket mer än vad man tror. Det är lite filosofiskt, men också att inte låta livet bara gå. Det gäller att veta vad man vill göra, och ha den målmedvetenheten som krävs för att ta sig dit.
LÄS MER:Beslut om nattomsorg i Härryda väntas – men hur det ska erbjudas är oklart
