Under förra veckans sammanträde i kommunstyrelsen gavs förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram en detaljplan för området vid sanatoriet i Rävlanda. Sedan tidigare har kommunen godkänt ett planbesked från projektutvecklingsbolaget Kålltorps projektstyrning.
Projektet är ett av de största byggprojekten i Härryda kommuns östra delar enligt kommunstyrelsens ordförande Per Vorberg (M).
– Jag tror många tycker det är positivt att man tar tillvara på sanatoriet. Vi har haft ett stopp i utvecklingen i Rävlanda med anledningen att vi väntar på att VA-kapaciteten ska öka men det kommer den att göra i samband med att det nya VA-verket och överföringsledningarna finns i Hindås, säger han.
Sanatoriet har haft många användningsområden. Enligt utredningen som ligger till grund för beslutet att låta projektet fortskrida köptes marken år 1910 av en förening som byggde huset. Det användes som vårdanstalt för fattiga barn från Göteborg som var drabbade av tuberkulos. År 1970 användes det för vård för missbrukare och sedan dess har det även varit behandlingshem för unga kriminella och använts som flyktingförläggning.
”Vi tror på orten Rävlanda”
Krister Johansson är vd på Kålltorps projektstyrning som tagit sig an utvecklingen av området.
– Vi vill kunna bevara den kulturhistoriska miljön med sanatoriet och vi vill bygga bostäder runt om. Det är allt från gruppbostadshus till villatomter och radhus. Tanken är att vi ska göra om sanatoriet och bygga lägenheter i det på något vis. Det är en krånglig byggnad och den är över hundra år. Den ska se ut som den gör men det uppfyller inte dagens byggnorm så det är en rejäl ombyggnad som vi måste göra av den.
Varför vill ni bygga i Rävlanda?
– Vi vill bygga överallt, säger han och skrattar.
– Vi tror på orten Rävlanda. Vi bygger där vi tycker det är möjligt. Vi har också fått ett annat positivt planbesked i Rävlanda som ligger vid fotbollsklubben AIS. Vi äger en fastighet bakom fotbollsklubben. Där ska vi bygga huskroppar med flera lägenheter i plus hus med fyra lägenheter i, vi kallar dem fyrbohus.
Han tror att många vill bo lantligt efter trenden att arbeta hemma satt sig och en del valt att lämna storstadslivet.
Det finns en uppdelning av vilka som äger de aktuella fastighetsbeteckningarna inom detaljplansområdet. Vad finns att säga om det?
– Vi är ett projektutvecklingsbolag. De som äger fastigheten är fastighetsägare. Det är en sammanslutning av fyra privatpersoner. Vi kommer vara med som delägare i det bolaget.
Vilka kommer äga när det är klart?
– Vi kommer driva detaljplanen, det kommer ta cirka två år, och sedan när den är klar får man möjlighet att bygga. Då har vi möjlighet att köpa byggrätterna om vi så önskar och utveckla hela området. Så att vi bygger och säljer, eller så är det någon annan som gör det men det ligger så långt bort i tid att vi inte har bestämt det. Men bostäderna kommer säljas till privatpersoner.
LÄS MER:Här är byggförslagen för P-hustomten i Mölnlycke
LÄS MER:Stavhopparen Michaela Meijer från Landvetter har hittat tillbaka efter svåra åren
LÄS MER:Så tänker Härrydaborna om det höjda priset på drivmedel
