De svåraste skadorna som kan uppkomma i samband med inandning av lustgas är de som uppstår akut. Intaget kan leda till syrebrist i hjärnan vilket i värsta fall kan leda till döden. Det är dock extremt sällsynt.
– Men det finns ett femtiotal dödsfall beskrivet i England under en tioårsperiod, säger Kai Knudsen, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Lustgas
Lustgas är en färglös gas som enligt Giftinformationscentralen luktar lite sött och har det kemiska namnet dikväveoxid. Gasen ger ett rus som ofta framkallar skratt eller fnitter.
Vid inandning av höga doser kan gasen orsaka syrebrist som i sin tur kan leda till medvetslöshet och hjärnskador. Även hjärtrytmrubbningar och plötslig död förekommer.
Andra följder vid långvarigt missbruk är risk för neurologiska skador, med balanssvårigheter och påverkan på benmärgen.
Källa: Giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset
Förlamning och psykoser bland riskerna med långvarigt bruk
Desto vanligare är det med skador som uppstår av långvarigt bruk. Bland riskerna finns bestående förlamningar, blodproppar, förtvinad ryggrad, personlighetsförändringar och psykoser, förklarar Knudsen. Orsaken till att skadorna uppstår är att intag av lustgas påverkar kroppens lager av vitamin B12.
Om lustgas intas flera gånger under den tid som vitamin B12-lagret behöver återhämta sig finns risk för komplikationer.
– Och det handlar om en till två veckor. I de flesta fallen handlar det om att man har tagit 100 patroner eller mer. Det är ingenting som kommer från att man använt lustgas en eller ett par gånger, säger Knudsen.
Vill att substansen klassas som hälsofarlig vara
Flera indikationer pekar på att lustgasanvändandet ökar bland ungdomar i landet. I Härryda har bland annat kommunpolisen vittnat till tidningen om ett kraftigt ökat användande.
Rapporterna oroar Kai Knudsen. Substansen uppfyller inte kraven för att narkotikaklassas eftersom lustgas har andra användningsområden, som att höja effekten på bilmotorer och för att tillverka sprutgrädde. Men Knudsen tycker att det krävs andra åtgärder för att vända trenden.
– Det är en utveckling som är bekymmersam på många sätt och vis. Jag tycker att lustgas borde klassas som en hälsofarlig vara så att inte ungdomar kan köpa det hur som helst, säger överläkaren.
Troligen mindre allvarliga konsekvenser av e-cigaretter
Användning av e-cigaretter, eller vaping som det ofta kallas, är en annan ökande ungdomstrend. Flera av högstadierektorerna i Härryda kommun larmar om att bruket blivit allt mer populärt bland eleverna på senare tid.
Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet, har forskat mycket i ämnet och har varit med och tagit fram en kunskapssammanställning av de vetenskapliga studier som utvärderat e-cigaretternas säkerhet och hälsoeffekter.
Trots det menar hon att det är svårt att ge några riktigt klara besked på vad e-cigaretter faktiskt gör med kroppen.
– Det som är lite speciellt med e-cigaretter är att det finns alla de här smaktillsatserna, och det finns väldigt många olika typer. Smaksättningarna är reglerade utefter vad som är tillåtet att förtära, men bara för att något kan ätas betyder det inte att det är riskfritt att dra ner i våra lungor.
– Det är det som är lite läskigt. Det kanske innebär hälsokonsekvenser som vi inte har sett ännu.
Data tyder på att man, precis som med vanliga cigaretter, har en ökad risk att drabbas av olika typer av lungsjukdomar, men nivåerna är överlag mycket lägre, säger Adermark.
De flesta e-cigaretter innehåller också nikotin. Med nikotin finns klarlagt flera skadliga effekter på kroppen, som påverkan på hjärta och kärl, förhöjt blodtryck och ökad hjärtfrekvens.
E-cigarett
En e-cigarett är en tobaksliknande produkt. Vanligtvis består den av en metallhylsa med en kammare som kan laddas med en vätska eller en ampull med smakämnen.
Ofta innehåller vätskan också nikotin i olika halter. När e-cigaretten används värms vätskan upp med hjälp av ström från ett batteri och ånga bildas som man sedan andas in.
Källa: Läkemedelsverket
Lättare att fastna i andra beroenden
Louise Adermark säger också att nikotinet kan ha en förmåga att påverka hjärnans belöningssystem och att det finns ett tydligt samband med användning av nikotin och alkohol.
Dessutom menar hon att användning av e-cigaretter verkar öka sannolikheten för att fastna i beroende av vanliga cigaretter.
I CAN:s undersökning om skolelevers drogvanor framgår dock att samtidigt som tre gånger så många skolelever i Västra Götaland uppger att de använt e-cigaretter de senaste 30 dagarna, jämfört med för tre år sedan, minskar de som uppger att de rökt vanliga cigaretter och dricker alkohol.
– Vi får se hur det ser ut kommande uppföljningar. Men måste man använda nikotinprodukter är det bra att välja bort vanliga cigaretter. Sen är många av studierna gjorda i andra länder, så det kanske är så att e-cigaretterna snarare följer snuset än cigaretterna i Sverige, säger neurobiologen Louise Adermark.
LÄS MER:Användning av lustgas och e-cigaretter oroar skola och polis i Härryda
Tips för att sluta röka
• Sätt ett stoppdatum.
• Beskriv din motivation. Vilka är dina skäl för att sluta?
• Förbered dig genom att bryta några av dina rök- och snusvanor.
• Införskaffa nikotinläkemedel eller något av de receptbelagda läkemedel mot rökning, om du vill ha hjälp av det.
• Sluta på din stoppdag.
• Ät regelbundet och drick vatten ofta.
• Sysselsätt dig och håll dig fysiskt aktiv.
• Belöna dig och ta fasta på att det du gör är det bästa du kan göra för din hälsa.
• Involvera dina närstående om hur du känner dig och vilket stöd du behöver av dem.
• Håll ut! Det kan kännas motigt ett tag, men fundera på vilka vinster ditt stopp inneburit hittills och varför det är viktigt för dig att fortsätta vara tobaksfri.
• Sluta röka-linjen nås på 020-84 00 00. Alla samtal är gratis och du kan vara anonym.
Källa: Sluta röka-linjen
