Vart tredje år genomför Västra Götalandsregionen i samarbete med kommunerna och CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, en undersökning om skolelevers drogvanor.
Tidigare i oktober släpptes rapporten för 2022. Härryda kommun har valt att inte delta i undersökningen. Men i rapporten framgår att allt färre ungdomar i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet i Västra Götaland själva uppger att de brukat alkohol under de senaste tolv månaderna, eller att de någon gång brukat narkotika.
Vaping allt mer populärt bland ungdomar
Men det finns också trender där siffrorna pekar åt ett annat håll. Det syns till exempel en tydlig ökning av snusande bland flickor. Desto mer påtaglig är ökningen av användandet av e-cigaretter eller vapes, som det ofta kallas.
Jämfört med 2019 uppger tre gånger så många elever (från 7 till 21 procent) i Västra Götaland i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet att de använt e-cigaretter de senaste 30 dagarna.
För att undersöka närmare hur det ser ut i Härryda har Härryda-Posten pratat med rektorer från samtliga sju högstadieskolor i kommunen. Bortsett från på Djupedalsskolan vittnar samtliga enheter om att e-cigaretter är något som på senare tid börjat användas under rasterna.
– Det fanns inte för två år sedan. Det har blivit en jätteskillnad och det har ökat framförallt bland flickor. Det är oroande, säger Niclas Lindberg, rektor på Båtsmansskolan i Mölnlycke.
Förutom eventuella skador på kroppen och att polisen uttrycker en oro att vapingen kan fungera som en inkörsport till droger, finns det också en 18-årsgräns för att få köpa e-cigaretter, oavsett om de är nikotinfria eller inte.
– Under våren har vi haft några fall där vi misstänker att det handlar om försäljning, förutom att vi ser att fler använder vapes under skoltid, säger Hanna Grapatin, rektor på Fridaskolan i Mölnlycke.
Enligt polisen är det vanligt förekommande att e-cigaretter eller vapes säljs till minderåriga.
– Personer säljer e-cigaretter genom samma kanaler som droger, bland annat via sociala medier, säkert som en möjlighet att tjäna lite extra pengar. Sen finns det mindre nogräknade butiker också som säljer till yngre personer, säger kommunpolisen Linda Bergvall vars huvudsakliga ansvarsområde är Härryda
En annan ökande trend är bruk av lustgas. Antalet inkomna lustgasrelaterade ärenden till GIC, Giftinformationscentralen, har ökat kraftigt de senaste två åren.
Statistiken som gäller hela landet visar att det tidigare i oktober i år redan hade inkommit nära 300 samtal som rör lustgas, jämfört med 140 under hela förra året. 2020 låg motsvarande siffra på 47.
I linje med det införde CAN för första gången frågor om lustgas i undersökningen om elevers drogvanor. Sex procent av eleverna i årskurs 9 i Västra Götaland svarade att de hade provat lustgas någon gång. Bland eleverna på årskurs två i gymnasiet svarade 17 procent att de hade provat lustgas.
Trots att Härryda alltså inte finns presenterad i statistiken pekar vittnesmål från skolor och polis i Härryda mot att kommunen inte är något undantag från utvecklingen att lustgasanvändandet ökar.
– Lustgasen som berusningsmedel har blivit allt vanligare bland unga de sista två åren och det är väldigt lätt att få tag i om man vill få tag i det. Det finns ju ingen åldersgräns, säger Linda Bergvall och fortsätter:
– Därför är det viktigt att föräldrarna eller vårdnadshavarna hänger med och håller sig uppdaterade kring droger för att kunna ha bra samtal med sina ungdomar. Föräldrarna är ungdomarnas viktigaste skyddsfaktor och har ett stort ansvar att finnas till hands.
Hur märker ni av att lustgasanvändandet bland ungdomarna i kommunen ökar?
– Tomma lustgasbehållare hittas på skolgårdar och andra platser där ungdomar uppehåller sig på kvällar och helger. Polisen får också in allt mer tips om både användning och försäljning av lustgas.
Varför tror du att bruket tycks ha ökat så mycket på senare tid?
– Eftersom lustgasen är en laglig substans betraktas den av många som ofarlig och ungdomar är nyfikna och benägna att testa olika saker. Då är det kanske någon som sett möjligheten till att göra business på det, och då sprids det ju ännu mer, säger hon.
Svårt för högstadieskolorna i Härryda att komma åt lustgasen
Bland rektorerna för högstadieskolorna i kommunen råder en relativ samsyn om att substansen har ökat i popularitet bland ungdomarna. Däremot är det enligt rektorerna inget som, åtminstone i någon större utsträckning, märks av i skolan.
På tidningens fråga: ”Märker ni en ökad problematik med lustgas bland eleverna?” svarade samtliga tillfrågade rektorer nej. Flera skolor har inte haft några incidenter alls medan andra har haft några enstaka fall där bruk av lustgas har upptäckts.
– Jag tänker att det är något man kanske gör på kvällstid. Vi har i alla fall inte sett det under verksamhetstid, säger Patrik Johansson, rektor på Ekdalaskolan i Mölnlycke.
På frågan: ”Arbetar ni förebyggande gentemot föräldrar och elever för att minska problematiken med lustgas?” framkommer att inga av skolorna har några riktade insatser mot specifikt lustgas.
Däremot har polisen tillsammans med socialtjänst och fältgrupp under hösten besökt kommunens högstadieskolor för att informera om riskerna med olika substanser, däribland lustgas. Det finns också med som en del i övrig alkohol- och drogförebyggande verksamhet på flera av skolorna.
På Fridaskolan har dock det förebyggande mot lustgas den här terminen valts bort.
– Vi hade en incident i våras där vi hittade en tub i en årskurs, men sedan dess har det varit lugnt. Därför har vi nu i närtid valt att inte lyfta upp det. Vi tänker lite att: ”väcker vi en björn som sover?”, resonerar rektor Hanna Grapatin.
Camilla Haglund, rektor på Önnerödsskolan i Landvetter, har ett annat resonemang.
– Just lustgas är ett så nytt fenomen så det har inte funnits med i det förebyggande arbetet tidigare. Men det kommer med all säkerhet involveras under läsåret, säger Haglund.
