Enligt Internetstiftelsen som årligen genomför undersökningar om svenskarnas internetvanor använder cirka 70 procent av Sveriges 11-åringar dagligen internet, och hälften av 8-åringarna har en egen smartphone. 94 procent av dem som är 8 år eller äldre har använt ett eller flera sociala medier eller en plattform det senaste året.
Det kan röra sig om bland annat Youtube, Snapchat, Instagram eller exempelvis Discord. Det senare är en kommunikations-app som är populär för att kommunicera med andra i samband med datorspel i olika kanaler.
Härryda-Posten har tidigare skrivit om Råda församlings Minecraft-initiativ för barn mellan 7 och 12 år.
– Vi strävar efter att skapa en uppmuntrande atmosfär i spelet där man ska känna sig trygg och våga fråga saker. Sociala medier och internet är inte alltid en rolig stämning, och vår viktigaste uppgift är att behålla en god stämning, sade församlingens pedagog Mikael Lestander till tidningen då.
Två gånger i veckan kan barn – som anmälts av sina föräldrar – tillsammans verka i en virtuell miljö av Råda rum. Kommunikationen sker i församlingens egna privata chatt på Discord, trots att appen har en åldersgräns på 13 år. Mikael Lestander berättar för Härryda-Posten att församlingens riskbedömning har varit en del i hur de valt att lägga upp inbjudningsprocessen genom att anmälan går genom föräldrar. När ett kontot är skapat kan användaren söka sig till andra kanaler.
– Vi har väldigt tajt kontroll över de som vistas i vår kanal och vi har kontakt med både föräldrarna och barnen om hur vårt upplägg ser ut. I de sammanhangen tänker jag att föräldrarna är välinformerade, men det är klart att det finns en risk att när vi bjuder in till ett kontrollerat sammanhang så kan det hända att de fortsätter ha en dialog i andra sammanhang som är mindre kontrollerade, säger Mikael Lestander.
Har ni informerat föräldrarna om åldersgränsen och risken i att barnen kan leta sig till andra sammanhang genom Discord?
– Åldersgränsen har inte varit en av de kontrollpunkterna där vi checkat av och som föräldrarna velat veta. Jag kan inte med all säkerhet säga att det har framkommit, men det finns en stor poäng i att lyfta informationen i kanalen för det är en oerhört viktig fråga, säger Mikael Lestander och tillägger:
– Jag kan ju också konstatera att en del av barnen som är med i det här åldersspannet är redan bekanta med Discord.
Mikael Lestander berättar för Härryda-Posten att första spelomgången, som skedde den 20 november, gick bra och att man nu också ska ha en uppföljningsrunda.
– Jag tror att vi hade kunnat varit tydligare i rutinerna och det blir bra att stämma av ett varv till med familjerna för att lyfta fram dessa punkter lite extra.
Lestander säger också att Råda församling börjat titta på alternativ till Discord.
– Då kan vi fortfarande prata med varandra och ha videokonferens, men där den rekommenderade åldersgränsen i Sverige då är minst 7 år, och inte 13. Men vi vet inte vad det blir i nuläget än.
Internetforskaren Elza Dunkels: "Ett utmärkt initiativ"
Elza Dunkels är forskare och docent i pedagogiskt arbete och har forskat kring barns nätanvändning sedan slutet av 90-talet. Enligt henne är Råda församlings initiativ ett bra sätt att guida barn i användande av plattformar. Detta trots att deltagarna kringgår åldersgränsen som är 13 år
– Jag tycker inte att man ska ta åldersgränsen så allvarligt. Den finns inte till för att skydda användarna, utan det är en juridisk grej som är till för att skydda Discord i detta fall, berättar hon för Härryda-Posten.
Likt de flesta plattformar på internet bestämmer Discord själva sin åldersbegränsning. Att 13 år är vanligt bland andra plattformar beror på en amerikansk lag som kräver att onlinetjänster ska inhämta föräldrarnas samtycke innan de får samla in eller använda sig av informationen. Genom en åldersbegränsning på 13 år undviker plattformen behovet av att inhämta föräldrarnas samtycke för yngre barn.
Elza Dunkels är flerfaldig pristagare för sina insatser, däribland har hon fått pris som Årets Nätängel för sitt arbete mot näthat. År 2020 tog hon också emot årets RFSU-pris för sitt jobb för ungas rätt till digital kompetens. När Härryda-Posten frågar om vilka konsekvenser hon ser av Råda församlings initiativ, säger hon:
– Den stora nackdelen med det här projektet är att alla vuxna inte kommer att tycka att det är en bra idé. Den enda oro jag kan förstå är att barnen kan gå vidare till andra kanaler, säger hon och utvecklar:
– Men det måste ändå vägas upp rejält av att de får kunniga och trygga personer som guidar dem och som de kan ställa frågor till. Det är exakt det som många barn saknar idag. Jag tycker det låter som ett alldeles utmärkt initiativ och en chans för barnen att få utforska en miljö, som de antagligen kommer göra ändå, men göra det med trygga vuxna som de kan ställa frågor till.
"Det viktigaste är att bygga förtroende"
Elza Dunkels förklarar vilka de största riskerna för barn på Internet är.
– Det finns väldigt mycket desinformation och så finns det folk som vill luras på olika sätt. Både på pengar men också som sexuella förövare. Det är väldigt ovanligt att barn råkar ut för att det händer. De flesta navigerar bort från de här sakerna i tid, säger hon och fortsätter:
– Den centrala forskningen visar att det viktigaste är att barn har vuxna i sin omgivning som de har förtroende för. Den viktigaste uppgiften är att bygga ett förtroende så att barn som känner eller har upplevt någon typ av obehag kan berätta det när de blivit oroliga.
På vilket sätt kan föräldrar bli tryggare med att deras barn använder sig av olika plattformar på internet?
– Det är viktigt att få barnets perspektiv och ha diskussion med barnen. Exempelvis varför barnet vill ha Discord när det inte är 13 år. Samtidigt så måste barn idag lära sig navigera i sociala medier och sökmotorer för att undvika potentiella riskmiljöer. Oftast får de göra det själva, men i detta fall finns det vuxna att fråga och det låter verkligen optimalt, säger hon.
LÄS MER:Elever på Hulebäck hängs ut på skvallerkonto på Instagram
