Mark– och miljödomstolen har beviljat bolaget Samkross i Härryda AB tillstånd att bryta 16 miljoner ton berg i Härryda kommun, men med en begränsning på högst 700 000 ton berg per kalenderår.
Bergbrytningen kommer att äga rum på Aleslätten och enligt bolaget är syftet med bergtäkten att förse närliggande infrastrukturprojekt med bergkross. Exempel på projekt som nämns i beslutet är Airport City (Swedavia), bostadsområden i Härryda, Landvetter Södra, Västlänken och höghastighetsjärnvägen mellan Göteborg och Borås.
Bolagets systerbolag, Samgräv recycling, som i sin tur ägs av Samgräv holding som tillhör Bellman group har sedan tidigare en deponi i närheten av Fäxhult.
“Bellman Group arbetar aktivt för att bidra till cirkulära flöden inom sin verksamhet. Att effektivisera och optimera flödena är av nytta såväl för miljön som verksamheten. Att vi tillsammans med våra samarbetspartners har bergtäkt, deponi och återvinningsanläggning nära projekten och med god anslutning till infrastruktur är en förutsättning, återanvända material är alltid att föredra framför att bryta nytt jungfruligt material. Så mycket som möjligt ska återanvändas och återvinnas och så lite som möjligt ska deponeras.”, skriver Bellman groups kommunikations- och hållbarhetschef Charlotte Kjellmert i ett e-postmeddelande till Härryda-Posten.
Mängden material överstiger det årliga behovet – och groddjur hotas
I domen går det att läsa att den totala mängden tillståndsgiven bergbrytning, med god marginal, överstiger det årliga behovet.
Hur har ni tagit hänsyn till behovet av materialen från annan bergtäkt inom regionen med tanke på att mängden med god marginal överstiger det årliga behovet?
”Regionen är i en stark tillväxt med utbyggnad av bl.a. Landvetter södra, Link40, Swedavia, järnvägen etc. Behovet av krossmaterial kommer över tid att öka och närheten till bergtäkten är viktig, inte minst ur en hållbarhetsvinkel”, skriver Charlotte Kjellmert.
Det planerade brytområdet ligger bara ett par hundra meter från Risbohults naturreservat, men enligt länsstyrelsens utvärdering påverkas inte området i en sådan grad att tillstånd inte kan ges till bergbrytningen.
Myndigheten lyfter dock bekymmer kring groddjuren i området. Verksamheten kan leda till dränering och uttorkning av våtmarksområdena, vilket kan hota överlevnadsmöjligheterna för åkergrodan. Bolaget har emellertid åtagit sig att anlägga groddammar.
Vad är er plan för återställning och rehabilitering av området när bergtäkten inte längre är i drift?
”Tillståndet reglerar detta och efterbehandlingen kommer enligt tillståndet att bli en täktsjö”, blir svaret.
Närboende är oroliga för olyckor och försämrad livskvalitet
Närboende har motsatt sig den planerade bergtäkten inför domstolen. Invändningarna rör bland annat påverkan på livskvaliteten, fastighetsvärdet, grundvatten, olycksrisker och naturlivet.
En granne anser att befintliga täkter borde kunna tillgodose behovet av bergmaterial. Oro kring buller, damm, stötvågor och andra störningar som bergtäkten kan medföra lyfts också. Man är även oroliga över att fastigheters värde kan sjunka vid en försäljning.
En annan granne oroar sig för risken för sprängningar nära väg 156 och om det kan leda till flera olyckor, särskilt bland skolbarn som färdas med cykel och moped.
Hur har ni involverat lokalbefolkningen och intressenter i beslutsfattandet och hur har ni adresserat eventuell oro och förväntningar angående bergtäkten?
”Tillståndsprocessen har följt de riktlinjer som finns, vilket innefattar samråd, samrådsredogörelse samt förslag på åtgärder”, skriver Charlotte Kjellmert.
LÄS MER:Boende i Landvetter känner sig nedtystade – kan ej kommentera på Instagram
LÄS MER:Kritik mot inventeringar gällande Landvetter Södra: ”Dåligt gjorda”
LÄS MER:Oro för damm och sprickor i fasaden när Magasinsvägen borras och sprängs
