När Härryda-Posten möter upp Hakan på torget i Mölnlycke förklarar han att han måste förbli anonym. Därför är Hakan ett fingerat namn.
Hakan är en asylsökande politisk flykting från Turkiet som är terroriststämplad av Tayyip Erdogans politiska regim.
– Jag har flytt till Sverige eftersom Erdogan inte vill att jag bor i Turkiet. Eftersom jag är medlem i Gulenrörelsen anses jag, per automatik, vara terrorist. Man kan säga att alla som är emot Erdogan anses vara terrorister, säger han.
Hakan ser sig själv som en helt vanlig person. Han är utbildad sociolog och levde ett fridfullt liv i hemlandet som lärare. Tills han försattes i fängelse, stämplad som terrorist.
– Jag jobbade som lärare i femton år. Jag blev också anklagad för terrorism eftersom jag hade ett lönekonto på en specifik bank, säger han.
Rörelsen samarbetade med Erdogan tidigare
Den turkiska Gülenrörelsen grundades i slutet av 70-talet. Redan då sågs rörelsen som progressiv i sin syn på sociala, politiska och religiösa frågor. Rörelsen verkar för demokrati och har skolor i flera länder som erbjuder avancerade utbildningar.
Detta tillsammans med rörelsens milda tolkning av islam har gjort att rörelsen har medlemmar världen över.
I början av 2000-talet samarbetade rörelsen med Erdogans parti, AKP. En allt djupare spricka tilltog parterna emellan dock och 2016 tog regeringen över rörelsens tidning Zaman. Erdogan anklagade även rörelsen för att så bakom militärens misslyckade kuppförsök 2016.
Rörelsen fördömde dock kuppen och förnekade all inblandning i den. Sedan dess har rörelsens skolor i Turkiet stängts och Gülenrörelsens sympatisörer terroriststämplades.
Till följd av denna händelsekedja sökte sig många anhängare till Sverige i hopp om att få asyl och finna en fristad.
Sympatisörer förföljda och misshandlade i Sverige
Varför Mölnlyckebon Hakan vill förbli anonym är utav flera specifika anledningar. 2020 misshandlades den turkiske journalisten Abdullah Bozkurt utanför sitt hem i Stockholm. Han arbetade på Zaman, den tidning som den turkiska regimen övertog 2016. Så sent som 2022 hände samma sak landsmannen och ex-kollegan Ahmet Dönmez, han blev misshandlad i Tullinge.
En månad efter misshandeln avslöjade SR Ekot att den regeringstrogna tidningen Sabah kartlagt personer i Sverige som är kopplade till Gülenrörelsen.
– Jag satt i fängelse i över ett år i en stad i sydöstra Turkiet. Till slut släpptes jag på grund av platsbrist. De behövde sätta in nya fångar i fängelset, men jag visste att jag skulle bli tagen igen om jag inte lämnade landet, säger Hakan, och fortsätter:
– Jag flydde till Sverige med hjälp av ett flyg från Grekland. Sen kom min familj hit på ett officiellt sätt och har nu fått tillfälligt uppehållstillstånd.
”Kan bli inbördeskrig”
Hakan känner sig trygg i Sverige och ser på söndagens turkiska val med skepticism och känner sig smått likgiltig.
– Jag har ingen möjlighet att rösta, men jag hade heller inte röstat om jag hade kunnat. Jag vill inte att turkiska myndigheter ska kunna se att jag är i Sverige.
Under söndagens val gick närmare 60 miljoner turkiska medborgare till val. Recep Erdogan är ledare för partiet AKP och president sedan 2014 och var premiärminister i Turkiet i drygt 10 år innan det.
Oppositionsledaren Kemal Kilicdaroglu leder det republikanska folkpartiet (CHP), vilket är en allians som samlats för att avsätta Erdogan. Trots att utmanaren gick in i valdagen med större stöd i opinionsundersökningarna så är Hakan skeptisk.
– Kamal kan vinna i verkligheten, men min åsikt är den att Erdogan och hans myndigheter kan organisera så utfallet blir annat. I värsta fall kan valet leda till ett inbördeskrig, säger Hakan och utvecklar:
– Jag tror inte Erdogan kommer vilja lämna presidentstolen. Jag gissar bara nu, men Erdogan kan mycket väl hävda att CHP är terrorister och att man inte kan låta staten kontrolleras av terrorister. Och då kan det bli inbördeskrig.
Hur ser du på Turkiets framtid?
– Det är inte ljust. Än idag sitter tusentals oskyldiga män, kvinnor och barn fängslade. Min åsikt är att Turkiets största problem är att det inte är en demokratisk stat. Jag tror inte att landet kan förändras på kort sikt. Turkiets medborgare måste förändra hela sin mentalitet, annars kan det bli att någon person får makten och gör likadant som Erdogan gör, säger Hakan innan han säger adjö för att äta picknick i parken.
Rösterna beräknas vara färdigräknade sent i natt. Om ingen av kandidaterna får över 50 procent av rösterna kommer en andra valomgång hållas.
LÄS MER:Därför röstar Miljöpartiet nej till Nato
LÄS MER:Två promenadloppisar och en växtloppis arrangerades i Mölnlycke
