När Marita Hasselgren och hennes, numera framlidna, make flyttade in i radhuset på Norra Stommen i Landvetter för snart fyrtio år sedan, stod där en buske utanför dörren som höll på att ta över entrén. De valde därför att gräva upp den. Och i stället för att slänga plantan flyttade de ut den i slänten mellan gångbanan utanför deras hus och fotbollsplanen. Många år senare, när dottern Paula Hasselgren hade flyttat till eget, stod hon en sommar inför det angenäma problemet att hon hade alldeles för mycket blommor och växter.
– Ja, jag drunknade i växter. Plantorna bara gick i varandra, säger Paula.
Hon började då att följa i sin pappas fotspår och planterade på samma sätt ut de överblivna växterna i slänten. Det blev startskottet för vad som på senare år har utvecklats till en prunkande gemensam-rabatt där flera hushåll från radhuslängan varje år sår, planterar, rensar och odlar i slänten.
Slänten är Härryda kommuns, men de har aldrig egentligen haft någon kontakt med kommunen om rabatten. Det har mer uppstått som en tyst överenskommelse om att blommorna får vara kvar.
– De klipper gräset fram till där rabatten börjar här och sedan vänder de.
"Bara för skojs skull”
Förutom perenner som kaprifol, rosenvial, lilja och stockrosor växer där i år bland annat rosenskära, aster, solrosor och eterneller – och så den gamla busken såklart. Den delen som Marita och Paula Hasselgren står bakom är ganska vildvuxen, spretig och eklektisk, medans den närmsta grannkvinnans del är mer uppstyrd och välansad.
– Det har blivit liksom lite som en testrabatt här. Överblivna plantor har hamnat här och så lite sådant som vi har tyckt kan vara roligt att testa och så. Och det här är ju mycket en rabatt för fjärilar, bin och humlor, säger Paula.
Säsongen sträcker sig från tidigt i maj, då till exempel aklejan blommar, tills den första frosten kommer då rosenskäran fortfarande kan stå i full prakt.
– Och tanken är egentligen, eller tanke och tanke, men det här är bara för skojs skull och för att få lite färg här. Och det är inte så genomtänkt. Ibland slänger man ut lite frön och så undrar man vad det är för färg och så blir det ibland jättefina kombinationer.
Många reaktioner från förbipasserande
De berättar att de får mycket reaktioner på rabatten, och ibland även från lite oväntat håll.
– Vi trodde att det skulle bli förstört av tonåringar, men det har det inte blivit. Tvärtom! Det har till och med varit tonårskillar som har gått förbi och sagt att ”åh va fint” och kollat på solrosorna eller sådär och tyckt att det var coolt då. Jag har blivit förvånad faktiskt. Det är roligt! säger Marita.
– Det stannade en kille här förra veckan när jag var här hos mamma som sa att han har fått ett himla intresse för blommor och att han drömmer om de här eternellerna. Så han undrade om han fick plocka några stycken som han hade spanat in och ville torka, berättar Paula.
En hel del jobb
Paula och Marita vill gärna förminska sin insats med att säga att de ”bara slänger ut lite frön” eller ”planterar ut vad som blir över och så får det gå som det går”, men efter lite påtryckning kryper det ändå fram att det faktiskt innebär en hel del jobb att hålla ordning på en såhär stor rabatt.
– Jo, det blir ju det. Man går och rensar och får hålla efter det litegrann i alla fall och hålla efter det under sommaren, säger Paula.
– Och du har ju försått en del och så också, säger Marita och vänder sig mot Paula. Och jag fick ju sån snigelmat av dig så innan det hade vuxit upp så gick jag ju här efter kanten och plockade sniglar.
– Så ja, det är ju ändå en hel del jobb. Och det är absolut ingen tävlan!
Inför nästa år hoppas Paula på att kanske kunna bygga ut rabatten ytterligare, så att den blir ännu lite större.
– Jag har massa planer! Det kommer säkert bli en bit till här, säger Paula och pekar bort mot det som fortfarande bara är gräs och nässlor, och fortsätter:
– Och i och med att eternellerna var så populära hos folk så kan det säkert bli en större bit eterneller. Och sedan tyckte jag det var kul i år med de låga solrosorna, så det kommer det bli mer av nästa år. Och så hade det varit bra om det var lite mer perenn-rabatt, alltså lite mer återkommande, så man inte behöver göra om det år efter år.
LÄS MER:Vårdcentralens blommor stals – man steg fram och planterade penséer
LÄS MER:Åsa och Tom odlar för en hållbar framtid – i Stora Håltet
LÄS MER:Med fingrar känsliga för grönt: ”En plätt på jorden som vi har till låns”
