Föräldrarna till hemmasittaren Teo, som missat större delen av sin skolgång, riktar kritik mot skola och Härryda kommun. Skolmyndigheterna har gett föräldrarna rätt – skola och kommun har brustit i fallet Teo. – Vi har misslyckats för varje elev som inte är i skolan, säger Päivi Malmsten, sektorchef för utbildning, kultur och fritid i Härryda kommun.
”Väldigt mycket av vår tid har gått till att hitta stöd i lagtexter för vad Teo har rätt till och skicka till skolan och överbevisa skolan i vad de måste göra men skolan tycker att de gjort tillräckligt”, säger Teos pappa David. Bild: Malte Just
1/6
Härryda-Posten har i två tidigare artiklar berättat om Teo, 13 år som sedan 2018 varit ”hemmasittare”. Så benämns elever med problematisk skolfrånvaro som är sällan eller aldrig i skolan. I snart fyra år har han missat större delen av sin skolgång. Senast han var i skolan var november 2021.
Föräldrarna Karin och David har riktat kritik mot hur skolan och kommunen skött Teos ärende. De menar att de under fyra års tid fört en kamp med skola och kommun för att få de resurser som Teo har rätt till. Främst menar de att utredningarna brister, samma åtgärder tillämpas år efter år trots att de inte ger resultat – utvärderingssystemet funkar inte. Konsekvensen blir att Teo missat större delen av grundskolan och föräldrarna har i perioder varit sjukskrivna.
Vid fyra tillfällen mellan 2019 och 2022 har de två myndigheterna påpekat att skolan och kommunen brustit i sitt utredningsarbete.
Karin och David har också anmält skolan och kommunen till Skolväsendets överklagandenämnd och Skolinspektionen. Vid fyra tillfällen mellan 2019 och 2022 har de två myndigheterna påpekat att skolan och kommunen brustit i sitt utredningsarbete och uppmanat rektor att skyndsamt göra en ny utredning för att ta fram nya åtgärder. Trots uppmaningarna har utredningarna fortsatt visa brister.
– Överklagandenämnden slår fast att skolan har fel, Skolinspektionen fäller skolan för bristande stöd eller vi går till välfärdsnämnden och får dem att gång på gång peka med pekpinnar mot förvaltningen och säga vad de måste göra – men ingenting hjälper mot kommunen, säger Teos pappa David.
”Vi har misslyckats för varje elev som inte är i skolan”
När Härryda-Posten söker skolan för att få svar på kritiken från föräldrarna och hur de ställer sig till kritiken från Skolväsendets överklagandenämnd och Skolinspektionen vill rektorn inte ställa upp på en intervju. Hon hänvisar till att hon inte kan uttala sig i individuella ärenden. Nuvarande rektor är bara en av tre rektorer som varit verksamma under tiden som Teos problem pågått.
Ytterst ansvarig tjänsteman i Härryda kommun är Päivi Malmsten, sektorchef för utbildning, kultur och fritid. Hon vill inte heller uttala sig om det enskilda ärendet men ställer upp på en intervju.
– Vi ska ju alltid lyssna till kritiken som vi får från Skolinspektionen eller liknande och anpassa oss efter det och se hur vi kan göra det bättre. Så tycker jag att vi ska förhålla oss till myndigheterna som granskar oss, säger Päivi Malmsten på frågan om hur hon ser på den upprepade kritiken från myndigheterna.
– Vår intention är så klart att vi ska få fatt på det här så tidigt som möjligt innan det blir för mycket frånvaron. Det är målet men ibland lyckas vi inte med det. Om man kommer upp till 75–100 procent så är det ju den gruppen som närvaroteamet jobbar med.
Rektorn för skolan har avböjt en intervju med Härryda-Posten med hänvisning till att de av princip inte uttalar sig om indivdärenden.
Vi har misslyckats för varje elev som inte är i skolan.
Trots upprepad kritik menar Päivi Malmsten att orsaken inte gäller kompetensbrist. Hon menar att det finns andra orsaker till myndigheternas kritik – men vill inte gå närmare in på vad det skulle vara med hänvisning till att hon inte uttalar sig om individuella ärenden. Samtidigt menar hon att kommunen måste bli bättre:
– Jag tror vi behöver vara snabbare i att följa upp och vidta åtgärder. Om vi nu får kritik att vi inte är snabba nog, då får vi ta till oss det. Men det är klart att ibland träffar vi inte rätt första gången, säger Päivi Malmsten och tillägger:
– Generellt, så brukar det inte se ut som det gör i det här fallet.
Har uppföljningsarbetet fungerat i det här fallet med tanke på att eleven fortfarande är hemma efter fyra år?
– Jag kan inte gå in på ärendet, men generellt sätt så har vi misslyckats så länge eleven inte är i skolan, eller att vi inte kan erbjuda undervisning.
Skolinspektionen menar att kommunen brustit i att tillgodose den här elevens rätt till utbildning, har ni det?
– Vi har misslyckats för varje elev som inte är i skolan. Det är ju vårt grunduppdrag att erbjuda utbildning för alla våra elever som går våra skolor. Så jag skulle säga att ja, det har vi gjort i de fallen, absolut.
Bild: Malte Just
”Skolan tycker de gjort tillräckligt”
Skolinspektionen beslutar i november 2021 att skolan ska göra en ny frånvaroutredning av Teo och identifiera och vidta åtgärder för att få honom tillbaka till skolan. Detta ska skolan göra senast 31 januari 2022. Myndigheten gör generellt också uppföljningar för att se att skolan följer beslutet, det är alltså inte valfritt för kommunen att följa ett beslut.
– Nej, jag vet ingen kommun som skulle strunta i det. Skolinspektionen följer upp det, skulle man inte agera så blir det konsekvenser, säger Päivi Malmsten.
Vad för konsekvenser?
– Skolinspektionen ger antingen anmärkning eller förelägganden med eller utan viten, de kan även stänga en skola eller dra in tillståndet för en fristående skola.
Men föräldrarna Karin och David upplever återigen att Teos ärende faller mellan stolarna. För i väntan på att utredningar och åtgärder ska komma på plats har de önskat att Teo ska få undervisning i hemmet, vilket beviljas i början av 2022. Det innebär att Teo hamnar under en annan skolform och till stora delar hamnar utanför skollagens bestämmelser och Skolinspektionens tillsyn. När Skolinspektionen avslutar ärendet skriver de i sitt beslut att eleven ska sluta på skolan eftersom skolan bara tillhandahåller undervisning till och med årskurs fem och Teo ska lämna skolan.
Men Skolinspektionens beslut baserar sig på gamla uppgifter, skolan utökade undervisningen till årskurs sex under 2022. Myndigheten släppte Teos ärende och enligt föräldrarna återgick situationen till det nya normala – Teo förblir hemma.
Mitt största problem är inte att Teo är hemma, det vi lägger mest tid och kraft på är att få det vi enligt lag har rätt till i den här kommunen.
– Man måste kunna lagboken, du måste begära ut allt som går att begära ut. Det är ett heltidsjobb att få rätt. Det har gått så långt att mitt största problem är inte att Teo är hemma, det vi lägger mest tid och kraft på är att få det vi enligt lag har rätt till i den här kommunen, säger Karin.
– Väldigt mycket av vår tid har gått till att hitta stöd i lagtexter för vad Teo har rätt till och skicka till skolan och överbevisa skolan i vad de måste göra men skolan tycker att de gjort tillräckligt, säger David.
I slutet av 2018 började Teos problem, två år innan covid-19 lamslog världen. Pandemin blev delvis en räddning för familjen som kunde arbeta mer hemifrån och ta hand om Teo samtidigt. Bild: Malte Just
”Det handlar nog om prestige”
När utredningarna gång på gång visar brister efterfrågar Teos föräldrar Karin och David att kommunen ska köpa in en extern utredning från ett företag specialiserat på hemmasittare, vilket också görs. En utredning och kartläggning görs och tre förslag på åtgärder läggs fram. Bland annat föreslås att en stöttande person ska finnas med. Men trots att kommunen köpt in utredningen följs förslagen aldrig upp, enligt föräldrarna.
– De gjorde en ganska bra utredning och kom fram till vad Teo hade för behov och tre förslag på förändringar, säger David, Teos pappa.
– De ville bland annat att han skulle ha en resursperson, berättar Karin och David fortsätter.
– Skolan sa nej till alla tre.
Vad gav de för anledning till att de sa nej?
– Det är jättesvårt att förstå för de säger att Härryda vill ha den bästa skolan, de säger att det är en välmående kommun med mycket resurser och pengar. Vi kommer med jättetydliga planer till skolan, vi får kommunen att köpa in ett företag som har en modell och utredning, de kommer med tre förslag att börja med, men det kan inte skolan gå med på, säger David uppgivet.
– Jag ska inte säga att vi drivit förvaltningens arbete men vi har hela tiden varit där och pekat. Och eftersom det inte heller fungerat har vi rapporterat uppåt och gått till politikerna, säger Karin och lägger till:
– Det handlar nog om prestige, vi har satt fingret på något de borde gjort själva, menar hon.
Päivi Malmsten vill inte kommentera den externa utredningen eller bekräfta om det stämmer att förslagen inte följs upp utan hänvisar åter till att hon inte kan kommentera det individuella ärendet.
Hemmasittarna – en framtidsfråga för kommunen
Vad behöver ni göra framåt för att få bukt med det här problemet?
– Vi behöver jobba tidigare med den här frågan. Så att vi inte hamnar i en situation att eleven blir hemma. VI måste upptäcka det tidigt och sätta in tidiga insatser, säger Päivi Malmsten.
Har kommunen förutsättningar att nå målet Sveriges bästa skola?
– Jag skulle säga att vi har väldigt goda förutsättningar för att kunna nå det. Men vi behöver ändra vissa arbetssätt och kanske också fylla på med kompetens hos vår personal.
– Det är ett misslyckande om eleven inte är i skolan för oss. Vi måste jobba med alla medel vi kan för att få tillbaka eleven. Jag tänker att det här är en viktig framtidsfråga om vi ska kunna vara en kommun som har erbjudit den bästa utbildningen.
Teo, Karin och David heter egentligen något annat.
Om du eller någon som du känner har problematisk skolfrånvaro, hör av dig till oss på redaktionen@harrydaposten.se
Elever med problematisk frånvaro i Härryda kommun
I Härryda kommun finns det 19 grundskolor med cirka 6100 elever, detta enligt uppgifter från skolkollen.se och Härryda kommun. Det finns cirka 280 elever som har en frånvaro på över 30 procent i Härryda kommun. Av dem har 27 elever en frånvaro på över 75 procent. Mätningen är gjord under årets första månader. Antalet elever med över 75 procent frånvaro har legat mellan 20 och 30 elever under hela 2022.
Statistiken har också en del felmarginaler så siffrorna bör tolkas försiktigt. Mer precisa siffror finns inte att tillgå. Uppgifterna gällande frånvaro kommer från Peter Wärne Atterfelt, samordnare för Härryda kommuns närvaroteam som arbetar med barn som har en problematisk frånvaro.
