Landvetterbon Per Delsing leder miljardsatsning på kvantdator: ”En revolution”
Professor Per Delsing leder sedan 2018 en miljardsatsning vid Chalmers tekniska högskola för att utveckla en kvantdator. Det är en helt ny teknologi som kommer revolutionera världen, enligt Landvetterbon.
Chalmers tekniska högskola, Göteborg. I entrén till byggnaden på Kemivägen 9 är det en takhöjd och ett ljus som för tankarna till en gotisk katedral. Det är tyst och öde. Som kontrast till husets enorma rymd står en miniatyrmodell över byggnaden i mitten av rummet. Så hörs fotsteg från ovan, i trappan kommer Per Delsing, 64, och möter upp Härryda-Postens reporter.
Sedan fem år tillbaka leder Delsing, professor i experimentell fysik, en miljardsatsning vid Chalmers för att utveckla en kvantdator och höja kompetensen inom kvantteknologi i Sverige. Satsningen är till stor del finansierad av Wallenbergs Stiftelse. Till en början rörde det sig om en pengapåse på 600 miljoner kronor, men med tiden har projektet vidgats och i dagsläget ligger den totala budget på 1,4 miljarder kronor. De mesta av pengarna går till att anställa doktorander, 57 till antalet, och totalt är de 147 personer som arbetar vid Wallenberg Centre for Quantum Technology.
De senaste 40 åren har han forskat inom sitt gebit, men det är först på senare år som han fått chansen att tillämpa sina kunskaper och utveckla något konkret. Och det har skett tack vare att industrin fått upp ögonen för kvantteknologins potential.
– Det jag från början gjorde som nyfikenhetsforskning har idag kommit så långt att det är stora företag som satsar pengar på det här. Och den resan har varit väldigt rolig att göra, berättar Per Delsing.
Hur är det att jobba med det du jobbar med?
– Det är ju jätteroligt, jag brinner ju för fysik. Dels är det kul att jobba med andra människor som kan mycket och som är smarta och dels lär jag mig ju något nytt varje dag.
Vi försöker bygga en ny typ av dator, som funkar på ett annat sätt än vad dagens datorer gör och den kallas för kvantdator.
Uppväxten tillbringades i Umeå och han har bott i Malmö men sedan 35 år är han bosatt i Landvetter – dialekten är därför något svårplacerad. Och när han vill rensa huvudet från kvant, då är det i skogarna runt om Landvetter som han promenerar med sin fru.
På frågan om hur han skulle förklara för mormor på släktkalaset vad han faktiskt arbetar med säger Per:
– Vi försöker bygga en ny typ av dator, som funkar på ett annat sätt än vad dagens datorer gör och den kallas för kvantdator. Vi började med att bygga en liten som hade två kvantbitar. Och sen har vi gjort en annan som är fem och nu jobbar vi med en som har tjugofem. Vi gör dem större och större helt enkelt.
En revolution står för dörren
Att utveckla kvantdatorer är inte ett projekt för amatörfysikern som pysslar i sitt garage, nej, det finns få aktörer som har pengarna och resurserna att utveckla kvantdatorer och ännu är det en teknologi under utveckling. Bland de företag som utvecklar kvantdatorer återfinns jättar som IBM och Google.
– Vi brukar prata om två kvantrevolutioner. Den första var när vi kunde förstå hur saker fungerade så att vi kunde bygga transistorer och lasrar. Det resulterade i IT-revolutionen och den har ju fullständigt förändrat världen, berättar Per Delsing där han sitter på sitt kontor.
– Men nu är vi inne i den andra revolutionen och nu kan vi manipulera enstaka atomer eller enstaka molekyler. Vilket innebär att vi exempelvis kan bygga en kvantdator. Det är också det som är svårast att göra och det som kommer ha störst påverkan på samhället.
Likheten mellan en kulram och en vanlig superdator är större än likheten mellan en superdator och en kvantdator.
Kvantteknologi i stort har en enorm potential, enligt Delsing. Bland annat skulle man med hjälp av kvantsensorer kunna mäta syresättning i kroppen med en högre precision för att lokalisera en blodpropp. Eller med hjälp av kvantkommunikation drastiskt kunna förbättra IT-säkerheten.
– Likheten mellan en kulram och en vanlig superdator är större än likheten mellan en superdator och en kvantdator.
Vilken användning skulle man kunna ha av en kvantdator?
– Vi har inte haft någon kvantdator förut så vi vet inte vad den kan göra. Så det är ett forskningsområde i sig att ta reda på det, säger Per Delsing och fortsätter:
– Men vad en kvantdator kan göra är att den kan simulera andra kvantsystem. Så om du försöker ta fram ett nytt läkemedel, en ny katalysator för kemiindustrin exempelvis, då kan datorn simulera och kolla så att det är stabilt och att det funkar som man har tänkt sig.
Men en kvantdator är inte bra på allt, enligt Delsing. Modeller likt de som görs av klimatforskare för att sia om kommande klimatförändringar är en kvantdator inte haj på.
– Det finns inget bra sätt att lägga in massor med data i en kvantdator. Och då är ju klimatmodeller en typ av modell där du behöver väldigt mycket indata. Men en kvantdator är bra på att hantera ett litet problem, med ett antal parametrar, men att problemet växer jättefort.
Som exempel nämner Per Delsing ett scenario med ett flygbolag som har hundra flygplan med hundra destinationer och hundra besättningar. Om flygbolaget då vill räkna ut vad det skulle kosta att göra på ett specifikt sätt – då är det en baggis för en kvantdator.
”Kan en kvantdator hänga sig?”
Ljudet påminner närmast om sirener i fjärran, eller kanske en sjukhusmaskins repetitiva blippande – det är kylsystemet som håller kvantdatorerna svala. Inneslutna i stora cylindrar maler datorerna på, men för att kunna jobba ska temperaturen ligga runt nollpunkten. Det krävs inga professorer i vita rockar som håller dem under ständig uppsikt när de väl är igång.
– Det spelar ingen roll var man sitter, du kan sköta dem från din vanliga dator på ditt kontor, berättar Per Delsing som visar runt i rummet ”där allt händer”.
Hur är det att arbeta med en helt ny teknologi?
– Det är roligt, jag är ju en sån som gillar att lösa problem, säger Per Delsing.
Och problem uppstår alltid under en utvecklingsprocess. Tanken var att den senaste kvantdatorn skulle vara i gång nu men hinder på vägen har sinkat processen.
– När man gör forskning då ska man lösa problem och det kan ibland ta längre tid än vad man tror. Så det är väldigt svårt att förutsäga när man är färdig.
Inget för den lättirriterade?
– Nej, tålamod är bra att ha. Och när det inte funkar måste man vilja pröva nya saker. Man får inte ge upp med en gång.
Kan en kvantdator hänga sig likt en vanlig dator? Och i sådana fall är det samma råd som för en vanlig dator: ”Har du prövat att starta om den?”
– Ja, det var en rolig fråga, säger Per Delsing och skrattar.
– En kvantdator kan också få fel. Och de behöver man korrigera. Det är mycket krångligare att korrigera ett fel på en kvantdator än en vanlig dator. Men det går att göra och som man måste göra för att kunna utnyttja kvantdatorns fulla potential, berättar Delsing.
Det märks att Per Delsing gillar sitt jobb, han pratar med engagemang även om det inte alltid är lätt att hänga med i terminologin. Och svårt kan det också vara för Delsing att förmedla för den oinsatte vad han faktiskt gör om dagarna.
– Om jag träffar folk jag inte känner så börjar jag inte prata om vad jag jobbar med. I alla fall inte med en gång och bara om folk frågar.
Hur är det att inte kunna förmedla vad man jobbar med?
– Det är klart att man önskar att det var enklare. En gång på en fest så gick vi runt och berättade vad vi arbetade med och den som alla var mest intresserade av var han som var lokförare – för det kunde alla relatera till.
Är det ett arbete du kan släppa efter arbetsdagens slut?
– Jag anstränger mig verkligen för att inte jobba på kvällar och helger. Och det har jag lyckats med sådär. Om du frågar min fru så är det inte det, säger Per och ler.
LÄS MER:Därför har ”Ryamattans Picasso” gett namn till Viola Gråstens plats
LÄS MER:Moa från Mölnlycke siktar mot kändishimlen
LÄS MER:Teos mamma: ”Skolan gjorde min son till hemmasittare”
