I slutet av augusti beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Tilläggsdirektivet innehåller bland annat ett uppdrag att utreda möjligheten att införa en anmälningsplikt för offentliganställda som kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd, också i folkmun kallad för en ”angiverilag”.
Regeringen har argumenterat för att anmälningsplikten är nödvändig för att säkerställa att personer som vistas i landet utan tillstånd utvisas.
Kritiker menar dock att det kan leda till att papperslösa undviker att söka vård och att gå i skolan och att det lägger ytterligare börda på de yrkesgrupper som eventuellt skulle omfattas av anmälningsplikten, som exempelvis lärare och sjukvårdspersonal.
Göteborg undantar sina anställda
I grannkommunen Göteborg gick det rödgröna styret tidigt ut med att anställda inte kommer behöva anmäla papperslösa på sin arbetsplats, vilket bland annat Göteborgs-Posten har rapporterat om. Även en stor del av Sveriges regioner har gått ut och sagt att man kommer ta ställning mot en eventuell angiverilag och enligt tidningen Vi lärare så har Lärarnas yrkesetiska råd uppmanat till civil olydnad om en sådan lag skulle bli verklighet.
I Härryda har skolfacket Sveriges lärare tidigare sagt till Härryda-Posten att det finns en samstämmighet i lärarkåren om att angiveri ”inte hör ihop med lärande”.
– Det borde finnas en annan funktion som sköter det, har den lokala fackordföranden Anna Carlsson tidigare sagt. Hon sitter även i förbundsstyrelsen på nationell nivå.
Arplöw (S): ”Lärare ska inte agera gränspolis”
Nu har frågan nått den politiska nivån. Kristin Arplöw (S), andre vice ordförande i nämnden för utbildning, kultur och fritid tog under torsdagskvällens kommunfullmäktige upp frågan.
Hon riktade sig i huvudsak till ordföranden i samma nämnd, Sven Karlsson (M) och ville ha svar på hur de anser att Härryda kommun bör agera gentemot den personal som kommer att omfattas av lagen.
Hon frågade också om någon förebyggande riskbedömning kommer att genomföras och om kommunen har hämtat information från omgivningen eller samverkat med andra kommuner i frågan.
– Utredningen väcker så många frågor hos mig. Kommer barn och unga våga gå till skolan? Kommer föräldrar våga ta sina barn till sjukhus, till tandläkaren? Kommer föräldrar våga gå till jobbet och lämna sin barn i omsorgen? Kommer angiverisamhället leda till tystnad i en tid där vi tillsammans behöver ta tag i det som idag sliter itu vårt samhälle, undrade Arplöw från talarstolen.
– Jag har en stor oro för att angiverlagen kommer skapa en enorm oro och press för personalen som behöver sköta sitt jobb. De ska inte behöva agera gränspolis.
”Frågan är för tidigt ställd”
Före mötet ställde Härryda-Posten frågor till Sven Karlsson om sin syn på angiverilagen, utifrån Kristin Arplöws inlämnade frågor. Innan Sven Karlsson (M) svarar på Arplöws frågor vill han förtydliga att han i sina svar utgår från att det Arplöw syftar på är utredningen om stärkt återvändandeverksamhet, och specifikt avsnittet om ett utökat informationsutbyte, vilket han menade inte tydligt framgår i bakgrundsbeskrivningen till hennes frågeställning. Detta bekräftades under kvällen på fullmäktige.
På frågan om hur kommunen ska agera mot kommunanställd personal, om det skulle bli tal om anmälningsplikt, svarade han att det att det är för tidigt att säga någonting om det.
– Utredningen ska levereras om ett år. Det finns inga utredningsförslag att diskutera idag, än mindre några lagförslag och definitivt ingen lag. Frågan utgår från någonting som inte finns idag, säger han och fortsätter:
– Jag kan alltså inte ha någon åsikt. Frågan är för tidigt ställd.
Karlsson vill också förtydliga att det i det tilläggsdirektiv som togs fram i slutet av augusti står att den som utreder frågan ska ”analysera och bedöma samtliga förslags förenlighet med den enskildes rätt till skydd för grundläggande fri- och rättigheter och Sveriges internationella åtaganden, det vill säga regeringsformen, Europakonventionen, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och barnkonventionen.”
Kristin Arplöw (S): ”Vill att han säger att det är skit”
Inför fullmäktiges sammanträde berättade Arplöw att hon hoppades på att få följande svar från Sven Karlsson:
– Att han säger att det är skit, att han inte vill ha en sån.
Riktigt så blev det inte. Sven Karlsson upprepade flera gånger från talarstolen att han inte kunde ha någon åsikt, eftersom det inte fanns någon utredning eller något lagförslag att ta ställning till.
Kristin Arplöw å sin sida menade att det är just nu, under utredningens linda, som det är viktigt att även kommunpolitiker uttrycker en åsikt.
Arplöw betonade att det för henne handlade om att kunna ge konkreta, lokala svar till kommunens personal.
– Det handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare och att trygga den personalen vi har. Att de känner att de vill jobba i Härryda. ”Orkar jag jobba kvar som lärare om jag ska vara gränspolis”, och den typen av frågor, sade hon till Härryda-Posten före kommunfullmäktige under torsdagen.
Från Kristin Arplöws sida råder inget tvivel om var hon står i frågan.
– Vi behöver ingen angiverilag. Det finns lagar redan och vi behöver fundera på hur vi ska samarbeta mellan myndigheterna.
Sven Karlsson (M): ”Oroliga bör vända sig till källan”
Som svar på frågan om han som nämndordförande kommer initiera en förebyggande riskbedömning, menar Sven Karlsson återigen att det är för tidigt att svara på.
På socialdemokratens sista fråga, om kommunen har hämtat in information från omgivningen eller samverkat i frågan med andra kommuner, så svarar han nej.
— Nej, jag har inte kunskap om någonting sådant. Jag har även kollat med sektorchefen på förvaltningen och har fått samma svar, säger han till Härryda-Posten.
Vad tänker du om den här oron som uttrycks och där man kanske hoppas på att få i alla fall något svar från politiken?
– Människors oro ska alltid tas på allvar. Det bästa i alla lägen när oro uppstår är att gå till källan. Och då är det ju det näst sista stycket i regeringens tilläggsdirektiv från 30 augusti, säger han och läser upp stycket, innan han fortsätter:
– Nu läser jag ju högt ur ett faktamaterial och det faktamaterialet kan man i sig tycka mycket om som allmänhet, men om man är orolig så rekommenderar jag alltid att gå till källan.
Men om man är orolig, vad menar du då att man ska utläsa från det här?
– Jag lyfter ju fram två saker som jag anser vara nödvändiga för de frågor och den diskussion som jag och Kristin (Arplöw, reds. anm.) ska ha. Men det är mer en generell hållning att om man känner en oro, så ska man gå till faktan och sedan kan man börja ställa frågor.
Kornevik Jakobsson (C): ”Jag sympatiserar med Göteborg”
Sven Karlssons ordförandekollega i det borgerliga styret, Maria Kornevik Jakobsson (C) som basar över Härrydas socialnämnd, fick liknande frågor från socialdemokraten Kajsa Lackovic. S-politikern är vice ordförande i socialnämnden och undrade bland annat:
– Hur anser du att Härryda kommun bör agera gentemot sin personal som verkar inom socialtjänstens verksamhet som kommer att omfattas av lagen?
Maria Kornevik Jakobsson var dock inte lika avvaktande inför ett kommande utredningsförslag som sin borgerliga kollega Sven Karlsson.
– Jag kan inte se att Härryda kommun i sin författningsbeskrivning, både för lärare eller socialtjänst, skulle säga att de skulle behöva ange någon i en angiverilag, sade centerpartisten bland annat.
Då Maria Kornevik Jakobsson efter en kort svarsstund lämnade talarstolen gjorde hon det med orden:
– Jag sympatiserar med Göteborg. Göteborg har talat om att de inte kommer att åtgärda om personalen bryter mot lagen. Det kan jag sympatisera med.
LÄS MER:Skolfacken om lagförslaget och papperslösa barn i Härryda
LÄS MER:Landvetter-liberalen om anmälningsplikt av papperslösa: ”Angiverisystem”
